Loading AI tools
fågelart Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Dvärgpingvin[2] (Eudyptula minor) är en kolonihäckande havsfågel inom familjen pingviner och den enda arten i släktet dvärgpingviner.[3] Den förekommer på Nya Zeeland och södra Australien och uppvisar regionala skillnader i morfologi, dräktkaraktärer och häckningsekologi.[4]
| Dvärgpingvin Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pingvinfåglar Sphenisciformes |
| Familj | Pingviner Spheniscidae |
| Släkte | Dvärgpingviner Eudyptula Bonaparte, 1856 |
| Art | Dvärgpingvin E. minor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eudyptula minor | |
| Auktor | (J.R.Forster, 1781) |
| Synonymer | |
| |
 Dvärgpingvin fotograferad på Bruny Island på Tasmanien. | |
Dvärgpingvinen beskrevs första gången 1781 av den tyske naturvetaren Johann Reinhold Forster. Den förekommer på Nya Zeeland samt södra Australien och på Tasmanien.
Traditionellt har taxonet delats upp i sex underarter och denna indelning följer fortfarande Clements et. al, 2018:[3]
Vissa inkluderar iredalei i variabilis.[5]
Dvärgpingvinens taxonomi är under diskussion. Detta grundar sig på att arten uppvisar så pass stora regionala skillnader i morfologi, dräktkaraktärer och häckningsekologi att visa taxonomer har delat upp taxonet i de två arterna dvärgpingvin (E. minor) och "nyzeeländsk dvärgpingvin" (E. albosignata). Den nyzeeländska dvärgpingvinen har vita vingar vilket gör att vissa istället beskriver den som en morf av dvärgpingvin.
Data från en studie av mitokondrie-DNA genomförda av Banks et al. 2002[6] indikerade att det verkligen rör sig om två arter och att den nyzeeländska arten då skulle kunna beskrivas med fyra underarter.[6] Undersökningen visar att arten har sitt ursprung på Nya Zeeland och att kolonisationen av Australien skedde ganska sent och att dessa senare åter spred sig i Nya Zeeland.[4]
En senare genomförd studie av mitokondrie-DNA[4] verifierar Banks hypotes om artens ursprung och att den australiska populationen består av en underart. Men undersökningen indikerar också att det nyzeeländska taxonet inte bara är samma art utan att även den tidigare underartsindelningen baserad på morfologi och dräktkaraktärer förmodligen är felaktig.[4]
Dvärgpingvinen blir cirka 35 cm hög och har en vingbredd på 10 cm. Den väger cirka 1,5 kg som vuxen. Dvärgpingvinen har blågråa vingar med en vit kant. Bröstet, halsen och hakan är vita och ryggen blågrå.
Dvärgpingvinen häckar i kolonier och häckningstiden infaller i maj till oktober. Den lägger i genomsnitt två ägg som båda föräldrarna hjälper till att ruva. Äggen kläcks efter ungefär 36 dagar. Dess föda består till stor del av bläckfisk, räkor och fisk.
Dvärgpingvinen har en stor och stabil världspopulation bestående av uppskattningsvis knappt en halv miljon vuxna individer. IUCN bedömer inte arten som hotad utan kategoriserar den som livskraftig (LC). Största hotet mot dvärgpingvinen är idag det industriella rovfisket som minimerar födan. [1]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
