Rundsileshår

Rundsileshår eller daggört (Drosera rotundifolia) är en växtart i familjen sileshårsväxter med stort utbredningsområde i Europa, Asien och Nordamerika. Arten förekommer i hela Sverige, men är mer sällsynt i fjälltrakterna. Den är en utpräglad myrväxt.

Rundsileshår
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Nejlikordningen Caryophyllales
Familj	Sileshårsväxter Droseraceae
Släkte	Sileshårssläktet Drosera
Art	Rundsileshår D. rotundifolia
Vetenskapligt namn
§ Drosera rotundifolia
Auktor	Linné, 1753
Utbredning

Det är en liten, flerårig ört med ovanligt utseende på grund av runda, långskaftade rosettblad. De är fullsatta med stora glittrande körtelhår som liknar vätskedroppar (därav namnet "soldagg"). Rundsileshår har en eller flera trådsmala stänglar från en kort och svag jordstam och låg, ensidig klase av små blommor med samma talförhållanden som hos violer (5 foder-, 5 kron-, 5 ståndar- och 3 fruktblad), - dock är hyllet inte mono-, utan allsidigt symmetriskt ("akrinomorft") - samt slutligen ett enrummigt, 3-bladigt fröhus med mycket små och lätta ("filspånslika") frön.

Hybrider

Rundsileshår bildar hybrider med småsileshår (D. intermedia) och dessa har fått namnet Drosera ×beleziana E.G.Camus. Även hybrider med storsileshår (D. anglica) förekommer och dessa har fått det vetenskapliga namnet Drosera ×obovata Mert. & W.D.J.Koch.

Synonymer

Drosera rotundifolia var. corsica Briq.

Drosera rotundifolia var. furcata Y. Z. Ruan.

Rossolis rotundifolia (L.) Moench

Rorella rotundifolia (L.) All.

I Värmland kallas denna växt dialektalt tätmjölksgräs, i Västerbotten tätgräs ^[1] p.g.a. dess användning för att täta mjölk (täta = göra tjock); se långmjölk.