Djävulens advokat

Djävulens advokat (latin: advocatus diaboli) är en debattör som i en enig församling tar upp motståndarsidans argument. Begreppet användes först inom romersk-katolska kyrkan där en "djävulens advokat" utses vid disputation om kanonisering. Begreppet tillkom redan på 400-talet. Syftet i detta fall är att framhålla det nya helgonets brister, för att förhindra att någon som inte är värdig kan bli helgonförklarad. Från 1500-talet går denna befattning under namnen Advocatus ecclesiae (kyrkofogde) eller Defensor ecclesiae (kyrkans försvarare).^[1]

För filmerna/TV-serierna med samma namn, se Djävulens advokat (film) och Djävulens advokat (dokumentärfilm) samt Djävulens advokat (TV-serie).

Efter ett påbud av Karl den store skulle till djävulens advokat utses en lekman som skulle värna kyrkans rätt om man drogs inför domstol.

I dagligt tal, när man inte talar om kyrkan, betyder ”djävulens advokat” en person som argumenterar mot den allmänt godtagna uppfattningen i en viss fråga.^[2] Personen behöver inte tro på sina argument, utan försvaret för den impopulära åsikten kan ske för argumenteringens egen skull.

Se även

• Advocatus dei – motståndaren till advocatus diaboli
• Polemik
• The tenth man rule och Red team

Referenser

Noter

1. Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
2. Svenska Akademiens ordbok: djäfvul