Ciutadella

kommun Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Ciutadellamap

Ciutadella (katalanska: 'citadell'), fullständighet namn Ciutadella de Menorca,[1] är en kommun och ön Menorcas största stad, belägen på den sydvästra sidan av den baleariska ön. Den är något större än den administrativa huvudorten Maó.[2][3] Kommunen Ciutadella hade 30 588 invånare i början av år 2020,[4] en ökning från 29 315[4] invånare enligt folkräkningen 2011.

Snabbfakta Land, Region ...
Ciutadella de Menorca
Kommun
Thumb
Thumb
Symbol
Land  Spanien
Region Balearerna
Provins Illes Balears
Höjdläge 17 m ö.h.
Koordinater 39.99968°N 3.83504°Ö / 39.99968; 3.83504
Area 186,34 km²
Ledare José María de Sintas Zaforteza
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 07760, 07769
Geonames 6533939
Thumb
Läge i Spanien
Läge i Spanien
Thumb
Stäng

Geografi och ekonomi

Ciutadella ligger på öns västkust, som en hamnstad med färjetrafik till både Mallorca och Barcelona. Förutom själva Ciutadella (där drygt 2/3 av kommunens befolkning bor) är Santandria och Tres Alqueries de enda orterna av någorlunda betydelse (cirka 3 000 invånare vardera).[1]

Under 1900-talet har turismen blivit allt viktigare för Ciutadella. I själva staden finns ett knappt 15-tal namngivna stränder och badvikar och utanför tätorten ungefär hälften så många.[5]

Thumb
Ciutadella, den västligaste av öns kommuner.

Ciutadella har på senare år haft en positiv befolkningsutveckling. Därmed har man med smal marginal övertagit platsen som öns mest befolkningsrika kommun från huvudorten Maó i öster. Tidigare var dock Ciutadella öns centrum, kyrkligt är Ciutadella med sin katedral fortfarande centralorten.[6]

Historia

Sammanfatta
Perspektiv

Ciutadella är en av Menorcas äldsta städer, med rester efter den tidiga talayotkulturen och en trolig fenicisk bosättning. Romarna grundade den nuvarande bosättningen under namnet Iamo, varefter vandalerna och Bysantinska riket (från år 534) tog området i besittning. 628 inleddes en orolig tid, med moriska räder och nominellt frankiskt beskydd, andalusier och normander.

Från år 903 islamiserades Menorca, sedan Cordobakalifatet erövrat ön permanent. Under denna tid, då staden bar namnet Madina Manurqa ('Menorca-staden'), etablerades det gatunät som i princip ännu gäller i de centrala delarna av Ciutadella.

1287 erövrades Menorca av kristna styrkor, tillhöriga Aragonska kronan, under den kristna återövringen av Iberiska halvön.[7] Staden fick nu namnet Ciutadella ('liten stad', citadell') och återbefolkades av folkgrupper från norra Katalonien. I slutet av 1400-talet blev man del av det förenade Spanien.

30 juni 1558 föll Ciutadella offer för en stor osmansk piraträd. Landstigningsflottan räknade minst 12 000 man, med marginal större än den dåvarande befolkningen på hela Menorca. Dagen innan hade turkarna slagits tillbaka från Maó, men de 4 000 invånarna i Ciutadella kunde inte erbjuda lika starkt motstånd. Staden förstördes, och uppskattningsvis 5 000 personer miste livet eller togs som fångar. De överlevande stadsborna fördes till Konstantinopel, där de såldes som slavar; motsvarande behandling förärades de muslimska stadsborna efter 1287 kristna erövring.

Under 1700-talet var Menorca i perioder besatt av franska eller brittiska styrkor, och först efter Napoleontiden inlemmades ön och dess orter mer permanent i det spanska riket.[8]

Den historiska stadskärnan var innesluten av en medeltida stadsmur ända fram till slutet av 1800-talet. På 2000-talet återstår av muren endast två bastioner – Sa Font och "Guvernörsbastionen" (belägen bakom kommunhuset)

Styre och politik

Ciutadella är en av åtta kommuner på Menorca.[9] Nedan listas borgmästarna sedan 1979, året för de första demokratiska kommunalvalen sedan Francos död.

Mer information Period, Namn ...
Lista på borgmästare sedan 1979
Period Namn Parti Tillträde Ref.
1979–1983 Joan Sintes Anglada UCD 19/04 1979
[10]
1983–1987 Antoni Orell Calafat PSOE 28/05 1983 [10]
1987–1991 Antoni Salvador Caules PSOE 30/06 1987
[10]
1991–1995 Josep Carretero Febrer PP 15/06 1991
[10]
1995–1999 Gabriel Allés Vázquez

Assumpta Vinent Barceló

PP 17/06 1995
[10]
1999–2003 Pau Lluís Lluch Mesquida INME 03/07 1999
[10]
2003–2007 Llorenç Brondo Jover PP 14/06 2003
2007–2011 Llorenç Brondo Jover

Pilar Carbonero Sánchez[a]

PP

PSIB

16/06 2007
2011–2015 José María de Sintas Zaforteza

Ramon Sampol[b]

PP 11/06 2011
2015–2019 Joana Maria Gomila Lluch MxM 13/06 2015 [13]
2019– Joana Maria Gomila Lluch MxM 15/06 2019 [14]
Stäng

Galleri

Kommentarer

  1. Sedan Brondo Jover avgått 2009 för att undvika misstroendevotum.[11]
  2. Sedan de Sintas avgått efter dödsolycka under den årliga Sant Joan-festivalen.[12]

Referenser

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.