Bäckefors
tätort i Bengtsfors kommun, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Bäckefors är en tätort i Bengtsfors kommun i Dalsland.
| Bäckefors | |
| Tätort | |
 Ruin av smedja 1923 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Bengtsfors kommun |
| Distrikt | Bäcke distrikt |
| Koordinater | 58°48′18″N 12°9′43″Ö |
| Area | 144 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 632 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Bäckefors |
| Postnummer | 668 40 |
| Riktnummer | 0530 |
| Tätortskod | T4768[2] |
| Beb.områdeskod | 1460TB103 (1960–)[3] |
| Geonames | 2723944 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Bäckefors | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Dalslands sjukhus ligger i Bäckefors.
Historik
Sammanfatta
Perspektiv
År 1767 köpte ägaren till Billingsfors bruk, Leonard Magnus Uggla, frälsegodset Vättungen i Bäcke socken, och 1767 erhöll han privilegium för att anlägga ett spikbruk här. Ugglas dotterson Carl Fredrik Wærn d.ä. köpte 1823[4] in Bäckefors egendom och Baldersnäs.[5] 1859 köpte hans arvingar, bl.a. Carl Fredrik Waern d.y., in Billingsfors bruk på konkursauktion. Baldersnäs Bolag bildades och detta omfattade större delen av dåtidens dalsländska industri, dvs. Billingsfors, Bäckefors och Katrinefors järnbruk samt Skåpafors och Långeds sågverk. All export av bolagets produkter gick genom C Fr Waern & Co.[6]
Under 1840-talet flyttades bruket 1, 5 kilometer nedströms till en plats kallad Nya bruket. 1868 flyttades en del av smidet vid Bäckefors till Billingsfors varvid stångjärnstillverkningen upphörde och smältstycketillverkningen nedlades helt på 1870-talet. I stället övergick man helt till tillverkning av hästskosöm. 1876 startades en fabrik för industriell tillverkning av hästskosöm vid Nyfors, men tillverkningen nedlades redan 1880 och maskinerna såldes till Ryssland. 1887 inköptes fabriken av Anders Magnus Bjurström som här anlade A. M. Bjurström & Söners broddfabrik. [4]
1879 fick Bäckefors järnvägsförbindelse med den enskilda Dalslands järnväg, senare förstatligad och numera en del av Norge/Vänernbanan.[7] Bäckefors var tidigare en järnvägsknutpunkt när även den nu nedlagda Lelångenbanan Bengtsfors–Bäckefors–Uddevalla fanns här. Under andra världskriget passerade dagligen tåg med tyska soldater. I dagsläget finns inga tågstopp i Bäckefors, men samhället är planerat att få tillbaka ett tågstopp 2028.
Nya bruket drevs vidare under skilda ägare mestadels som mekanisk verkstad och gjuteri, till dess att Anders Magnus Bjurström 1909 köpte upp bruket med dess egendomar för att här bedriva broddtillverkning under namnet Bäckefors Bruks AB. Sonen Anders Petter Bjurström anlade en spiksmedja vid Nyhammar, som hade Nyfors som huvudbruk.[7]
Hästskosmidet upphörde på 1920-talet, broddtillverkningen på 1960-talet.[4]
Bjurström hade dock redan 1915 sålt Bäckefors bruk till AB O. Mustad & Son, som dock lade ned verksamheten 1918 efter en brand. Det låg sedan öde längre tider fram till 1950, då AB Göteborgs Bult & Nagelfabrik i Göteborg flyttade över en del av sin verksamhet till Bäckefors. En fortsatt expansion ledde till en ny fabrik uppfördes 1965-67, och i början av 1970-talet fanns här ett 70-tal anställda. 1946 anlades en kraftstation med en 512 meter lång vattentub för att leda vattnet från turbinerna.[7]
Befolkningsutveckling
I media
Filmen Kopps spelades in på denna ort.
Längdskidåkerskan Sandra Hansson växte upp i Bäckefors och tävlade inledningsvis i sin karriär för Bäckefors IF.
Se även
Noter
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
