Loading AI tools
svensk sångare och pastor Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Per Artur Erikson, folkbokförd Eriksson, född 5 mars 1918 i Skutskär, död 10 augusti 2000 i Gagnef[1], var en svensk sångarpastor och evangelist i dåvarande Svenska Missionsförbundet. Erikson var sångare och pianist, och förutom andliga sånger sjöng han Dan Anderssons visor. Han var en av de mest populära artisterna inom kristen sång.[2]
| Artur Erikson | |
.jpg) | |
| Födelsenamn | Per Artur Eriksson |
|---|---|
| Född | 5 mars 1918 |
| Död | 10 augusti 2000 (82 år) |
| Bakgrund | Skutskär,  Sverige |
| Genre | Kristna sånger |
| Roll | Pastor, sångare, poet, musikproducent |
| Instrument | Piano |
| Skivbolag | Solist |
Artur Erikson föddes i Skutskär i Uppland, där fadern då var fabriksarbetare, och kom som tvååring till Gästrikland där han växte upp i Torsåker och senare i Hedesunda. Han var son till pastor Emil Eriksson och Anna, ogift Larsson. Fadern var en populär predikant i Gästrikland där han cyklade runt och spelade och sjöng. Erikson växte upp i en familj där inte bara föräldrarna, utan alla sex barnen, var musikaliska. En äldre bror Firpen Eriksson, som egentligen hette Gunnar, var pianist och uppträdde på 1930-talet med showgruppen Gävlepojkarna.[3][4]
Artur Erikson lärde sig tidigt melodier utantill; i tioårsåldern började han ackompanjera sin far i Hedesunda missionshus och var snart med på faderns turnéer.[3] Han studerade till målare vid Karlskoga Praktiska Läroverk, men bytte senare yrkesbana och gick en evangelistkurs 1941.[5] Sånglektioner tog han hos Dagmar Gustafson.[6]
Erikson hade sin första pastorstjänst i Södra Gotlands Missionsförening 1941–1942 och blev evangelist i Gotländska Missionsförbundet 1943. Han var pastor i Malung 1944–1945 och i Hemse 1946–1949. Därefter var han evangelist i Dalarnas Ansgarsförening 1949–1951 samt pastor i Rättvik 1951–1956. År 1956 anställdes han av Svenska Missionsförbundet på riksnivå och reste med John Hedlunds korstågsteam fram till 1958. Han var sedan pastor i Skara under tiden 1958–1962 innan han åter blev SMF:s evangelist från 1962.[5]
Artur Erikson slog igenom som sångare efter att ha sjungit "Ovan där" i Hylands hörna 1963 och turnerade sedan även i folkparker med visor och skillingtryck. Han låg på Svensktoppen i tolv veckor med Dan Anderssons "Till min syster" år 1970.[3]
Han spelade in åtskilliga skivor, de flesta på det egna skivbolaget Solist. Erikson var den första kristna artist som belönades med en guldskiva; först med albumet "När den evigt klara morgon gryr" och sedan ett par år senare med albumet "O, store Gud". Sammanlagt blev det hela nio guldskivor.[7] Artur Erikson medverkade på inspelningar tillsammans med sångerskan Anna-Lena Löfgren.
Under många år var han en ofta efterfrågad artist i Sveriges Radios önskeprogram med melodier som Carl Bobergs "O store Gud" och Lydia Lithells "Jag har hört om en stad" samt "Pärleporten".[3]
Han var dirigent i Gotlands Missionsförbunds Sångarförbund och sånglärare vid Hemse folkhögskola 1946–1949. Han gav ut sångböcker för sitt evangelisationsarbete "Korstågssånger" (1955) och "Kristus vandrar bland oss än" (1962).[5]
Han gifte sig första gången 1945 med Maggie Söderlund (1909–1999) och andra gången 2000 med Kajsa Skörvald (född 1939).[5][1]
Tillsammans med sin första hustru köpte han i medelåldern en 1700-talsgård i Gagnef i Dalarna. Där byggdes också en inspelningsstudio. På gården skrev han boken "Blomstersång i barndomsland" med dikter om Sveriges alla landskapsblommor. Han tonsatte senare dessa verser och sjöng in på CD-skivor.[3]
Artur Erikson är begravd på Gagnefs kyrkogård tillsammans med första hustrun.[8]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
