Frankoprovensalska (francoprovençalska; francoprovençal, arpitan), arpitanska, är ett regionalt galloromanskt språk som talas i Italien (Aostadalen, Piemonte), i Schweiz (kantonerna Fribourg, Valais, Vaud, Neuchâtel, Genève och Bern) och i Frankrike (Auvergne-Rhône-Alpes, Franche-Comté, Savojen och en liten del av Bourgogne).[3]

Snabbfakta Talas i, Region ...
Frankoprovensalska
Arpitanska
patouès, arpetan
Talas iItalien Italien
Frankrike Frankrike
Schweiz Schweiz
RegionAostadalen, Piemonte, Foggia, Franche-Comté, Savoie, Bresse, Bugey, Dombes, Beaujolais, Dauphiné, Lyonnais, Forez och Romandiet
Antal talare140 000 (1998–2007),[1]
varav 70 000 i Frankrike (1971)[2]
StatusHotat
SpråkfamiljIndoeuropeiska
Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iSkyddad status i Italien och Aostadalen
Språkkoder
ISO 639‐3frp
SILFRA
Stäng

Ursprung och beskrivning

Namnet frankoprovensalska kommer från att språket betraktats som ett slags mellanting mellan de nordliga galloromanska språken, langue d'oïl (franska) och de sydliga langue d'oc (occitanska, provensalska). Idag ses dock frankoprovensalskan inte som en blandning mellan franskan och occitanskan utan som en egen gren av de galloromanska språken. Därför lanserades den alternativa benämningen arpitanska (efter ett lokalt ord med betydelsen bergsbo – jämför Alperna) i början av 1970-talet.[4]

Språket har aldrig använts som administrativt språk i någon stat (den chansen missades när Savojen valde franska) och har heller aldrig utvecklat någon litterär tradition. I Romandiet i Schweiz har det med tiden trängts undan av franskan, liksom i Frankrike. Starkast ställning har språket idag i Aostadalen på den italienska sidan av Alperna. Denna isolerade alpregion låg bortom de italienska kulturområdena, samtidigt som den inte påverkades av språkcentraliseringen kring franskan i Frankrike. Motsvarande centralisering kring ett nationalspråk kom i Italien långt senare, delvis på grund av att nationen föddes först efter mitten av 1800-talet.

Thumb
Området där frankoprovensalska/arpitanska talas. Ursprungskälla: Centre de dialectologie de l'Université de Neuchâtel.

Dialekter (dialektgrupper)

[5]

Se även

Källhänvisningar

Externa länkar

Wikiwand in your browser!

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.

Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.