Arnold Böcklin

Arnold Böcklin, född 16 oktober 1827 i Basel, död 16 januari 1901 på San Domenico, Fiesole i Toscana, var en schweizisk målare och bildhuggare, en av de viktigare företrädarna för symbolismen. Hans kanske mest kända verk är Dödens ö, som finns i fem varianter.

Arnold Böcklin
Född	16 oktober 1827[1][2][3] Basel[4][5], Schweiz
Död	16 januari 1901[1][6][7] (73 år) Fiesole[5]
Begravd	och cimitero degli Allori
Andra namn	Bocklin, Arnold
Medborgare i	Schweiz
Utbildad vid	Kunstakademie Düsseldorf
Sysselsättning	Målare[8][5], tecknare[5], universitetslärare, skulptör[5], formgivare[9]
Arbetsgivare	Bauhausuniversitetet i Weimar
Noterbara verk	Självporträtt med döden som spelar fiol och Dödens ö
Maka	Angela Pascucci (g. 1853–)
Barn	12
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1880)
Redigera Wikidata

Biografi

Flera av hans verk har inspirerat tonsättare till musikverk. Max Regers Vier Tondichtungen nach A. Böcklin op.128 (1913) tar till exempel upp följande fyra: Der geigende Eremit, Im Spiel der Wellen, Dödens ö och Bacchanal. Just "Dödens ö" har dessutom varit inspirationskälla till både Toteninsel (1898) av Andreas Hallén, Ithaka op. 21 (1904) av Wilhelm Stenhammar och Dödens ö av (1909) Sergej Rachmaninov. Tavlan är också viktig för August Strindbergs dramatiska verk Spöksonaten och Toten-Insel.

Arnold Böcklin var en av de märkligaste företrädarna för senromantiken och nådde på 1890-talet en för vår tid nästan ofattbar popularitet. Hans stora arkadiska landskap befolkas med diverse mytologiska figurer, som personifierar naturen. En svårmodig romantisk stämning präglar målningarna och färgerna är ofta hårt uppdrivna, till exempel i Villa vid havet.^[10]

Många svenska konstnärer tog djupa intryck av Böcklin, bland andra Ernst Josephson (Näcken), prins Eugén och Carl Milles.^[10] Böcklin är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum^[11].

• 
  Arnold Böcklins Självporträtt med döden som spelar fiol (1872).
• 
  Dödens ö (Die Toteninsel).

Källor

Noter

1. Arnold Böcklin, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 9487, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Arnold-Bocklintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Discogs, Discogs artist-ID: 2250304, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бёклин Арнольд”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
5. RKDartists, RKDartists-ID: 9487.^{[källa från Wikidata]}
6. Arnold Böcklin, SIKART (på engelska), SIKART-ID: 4022825, läs online.^{[källa från Wikidata]}
7. Arnold Böcklin, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00021408.^{[källa från Wikidata]}
8. Archive of Fine Arts, abART person-ID: 58669, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
9. Collectie Boijmans Online, läs online, läst: 19 april 2024.^{[källa från Wikidata]}
10. Bra Böckers lexikon, 1973
11. Göteborgs konstmuseum

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Arnold Böcklin.
  Bilder & media
• Böcklin, Arnold i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
• Arnold Böcklin hos Europeana