Loading AI tools
rysk författare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Aleksandr Isajevitj Solzjenitsyn (ryska Алекса́ндр Иса́евич Солжени́цын), född 11 december 1918 i Kislovodsk, död 3 augusti 2008 i Moskva, var en rysk författare, historiker och sovjetisk dissident. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1970. Han var tidigare kapten i sovjetiska armén och fånge i Gulag.
Aleksandr Isajevitj Solzjenitsyn | |
Solzjenitsyn 1974. | |
Född | Александр Исаевич Солженицын 11 december 1918 Kislovodsk, Terek oblast, Ryssland |
---|---|
Död | 3 augusti 2008 (89 år) Moskva, Ryssland |
Yrke | författare[1], historiker[1], romanförfattare[2], manusförfattare[1], dramatiker[1], poet, offentlig person[3], prosaist[4], publicist[4], skollärare, militär[5], militant[1], författare[6], medlem av ryska vetenskapsakademin[7] och lärare[8] |
Nationalitet | ryss |
Språk | ryska[9] |
Genrer | kortroman[3], novell[3], publicistik[3], essä[3], roman[3], prosadikt[3], lexikografi[3], miniatyr[4] och kortroman[7] |
Noterbara verk | En dag i Ivan Denisovitjs liv |
Priser | Nobelpriset i litteratur (1970) |
Webbplats | http://www.solzhenitsyn.ru och https://www.solzhenitsyncenter.org/ |
Solzjenitsyn fäste omvärldens uppmärksamhet på det sovjetiska systemet av fångläger. Debutromanen En dag i Ivan Denisovitjs liv publicerades 1962 under Nikita Chrusjtjovs politiska töväder.
Solzjenitsyn föddes i Kislovodsk i Terek oblast i södra Ryssland. Fadern, som var officer i tsarens armé, hade omkommit i en jaktolycka ett halvår före sonens födelse och Alexandr uppfostrades av sin mor under fattiga förhållanden. Under andra världskriget deltog han i Röda arméns framryckning genom Polen, men arresterades i början av 1945 sedan han uttalat sig nedsättande om Stalins militära förmåga i några brev till en vän. Han dömdes enligt artikel 58 till åtta års korrektionsarbetsläger med ’evig’ förvisning som påföljd, dvs livstidsförbud att återvända till det egentliga Ryssland. Han tillbringade detta straff i olika specialfängelser och läger fram till 1953. Efter det att Solzjenitsyn hade avtjänat sitt straff - åtta års vistelse i fängelse och arbetsläger - blev han förvisad för livet till södra Kazakstan, en vanlig påföljd vid denna tid. Förvisningen kom dock enbart att räcka tre år. 20:e partikongressen innebar rehabilitering och återvinnande av medborgerliga rättigheter. Han rehabiliterades 1957 av Högsta domstolens militära sektion och kunde därefter bosätta sig i det europeiska Ryssland, i staden Rjazan 16 mil sydost om Moskva. [10] där han kom att försörja sig som lärare i matematik och fysik.
Under förvisningen fick han tillåtelse att söka vård för den cancer han drabbats av. Det var under denna behandling som han fick materialet till sin delvis självbiografiska roman Cancerkliniken. 1956, efter Chrusjtjovs avstaliniseringstal benämnt Om personkulten och dess konsekvenser, blev han emellertid benådad.[11]
Solzjenitsyn hade skrivit berättelser redan i tonåren och fortsatte med att i hemlighet föra anteckningar under sina år i sibiriska fångläger. År 1962 bestämde han sig för att våga framträda som författare med en realistisk och skakande roman om vardagen i ett fångläger, En dag i Ivan Denisovitjs liv. Ämnet var ömtåligt, och ingen hade tidigare vågat ta upp det.
År 1970 tilldelades Solzjenitsyn Nobelpriset i litteratur. Efter publicering av GULAG-arkipelagen i december 1973 tvingades han i exil året efter.[12] Efter sovjetväldets sammanbrott återvände Solzjenitsyn 1994 från exilen i Vermont i USA till hemlandet. Han bodde sedermera i Troitske-Lykovo, en liten by utanför Moskva.
Solzjenitsyn medverkade i en intervju med Sveriges Televisions Aktuellts Stig Fredrikson i juni 2008, inför sin kommande 90-årsdag. Den 3 augusti samma år avled Solzjenitsyn 89 år gammal av hjärtsvikt och hyllades vid begravningen som en nationell hjälte.
Asteroiden 4915 Solzhenitsyn är uppkallad efter honom.[13]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.