Ålands sjöfartshistoria

1800-talsbarken Mariehamn, Ålands första världsomseglare.

Bondeseglationen - grunden till sjöfartsnationen

Ålands utveckling till sjöfartsnation började 1846 då Åland var en del av Storfurstendömet Finland och därmed även Tsarryssland. En resolution gav de åländska bönderna rätt att importera stål och bygga egna fartyg, vilket ledde till att den så kallade bondeseglationen kom igång på Åland.

Bondeseglationen hade stark koppling till de traditionella åländska näringarna: jordbruk, skogsbruk och fiske. Med mindre fartyg exporterade ålänningarna ved och fisk, främst till Åbo. De åländska fartygen Albanus, Linden och Jehu är nutida replikor av fartyg från denna tid.

Storsjöseglarna - en internationell storhetstid

Stålbarken Pommern i Mariehamns hamn.

Platsen för Ålands första stad Mariehamn valdes på grund av den djupa viken på stadens västra sida, nära huvudfarleden mellan Stockholm och Åbo. Staden grundades 1861 och utvecklades till en början långsamt. År 1865 flyttade affärsmannen och redaren Nikolai Sittkoff sin handelsbod från Godby till Mariehamn. Han var delägare i flera fartyg och 1880 köpte han barken Mariehamn, som blev det första åländskt ägda fartyg som seglade jorden runt.

Flera andra redare bosatte sig i Mariehamn, som snart utvecklades till en ledande segelsjöfartstad. Bland kända redare fanns August Troberg, som även donerade stora summor pengar till staden. När de flesta redare från 1920-talet och framåt började övergå till ångfartyg, kunde redaren Gustaf Erikson köpa upp segelfartyg till låga priser. Under mellankrigstiden ägde han världens största segelfartygsflotta.^[1]

Efter andra världskriget var segelfartygens tid förbi. År 1949 gjorde de sista åländska segelfartygen Pamir och Passat sina sista resor. Från denna tid finns den fyrmastade barken Pommern, byggd 1903, bevarad som museifartyg i Mariehamns Västerhamn.

Passagerarfärjorna - en ny era

Bilfärjan Isabella.

En ny era i den åländska sjöfarten inleddes 1959 då färjtrafiken mellan Mariehamn och Sverige startade. Trafiken blev lönsam genom försäljning av skattefria varor. Det har också förekommit omfattande gränshandel som, beroende på valutakursen, ibland riktats österut och ibland västerut. På 1970-talet kallades Åland exempelvis för "Billiga Biffens Land".

Mellan 1960 och 1966 kördes även snabbtrafik mellan Mariehamn och Stockholm med bärplansbåten H/S Sirena. Eftersom passagerarna till största delen väljer rutten för upplevelsen, inte för att komma fram snabbt, blev den ingen succé.

Efter EU-inträdet har ett visst uppsving skett igen. Åland har genom ett separatavtal tills vidare fått behålla sin tax-freestatus, och de flesta fartygen mellan Finland och Sverige angör Mariehamn eller Långnäs.

Sjöfartsutbildning på Åland

År 1854 hade den omfattande bondeseglationen på Åland skapat behov av navigationsutbildning. Kontraktsprosten Frans Petter von Knorring tog då initiativ till att för första gången införa navigation i läroplanen vid Ålands folkhögskola i Pålsböle.

År 1868 inledde en statlig navigationsskola sin verksamhet i den unga staden Mariehamn. Skolan utbildade till en början befäl för Nordsjö- och Östersjöfart. År 1874 startade utbildning av sjökaptener.

Åren 1937-1938 uppfördes byggnaden Navigationsskolan i Mariehamn, ritad av Lars Sonck.

År 1935 inrättades en maskinteknisk avdelning vid skolan. Denna flyttades 1981 till en egen enhet, Ålands tekniska skola, senare Ålands tekniska läroverk.

År 1944 ändrades skolans namn från "Högre navigationsskolan i Mariehamn" till "Ålands sjöfartsläroverk".

År 1961 grundades Ålands sjömansskola, som sedan 2011 är en del av Ålands yrkesgymnasium.

Under perioden 1997 till 2002 ingick Ålands sjöfartsläroverk i samarbetsnätverket Ålands yrkeshögskola med ansvar för sjöfartsprogrammet.

Från 1 januari 2003 uppgick Ålands sjöfartsläroverk i Högskolan på Åland.

År 2020 beslutade Ålands landskapsregering att all sjöfartsutbildning på Åland skulle ingå i Alandica Shipping Academy (ASA), inklusive sjöfartsprogrammen vid Ålands yrkesgymnasium och sjöfartsutbildningen vid Högskolan på Åland.^[2]

Se även

• Eckerölinjen
• SeaWind Line
• Silja Line
• Viking Line
• Ånedinlinjen
• Ålands sjöfartsmuseum