Virelai
From Wikipedia, the free encyclopedia
Virelai är en typ av medeltida franskspråkig versform och genre, ofta använd i poesi och musik. Det är en av de tre formes fixes (de andra är ballad och rondeau) och var en av de vanligaste versformerna som tonsattes i Europa från slutet av 1400-talet och under 1500-talet.
En virelai liknar en rondeau. Varje strof har två rim där slutrimmet återkommer som det första rimmet i den andra strofen. Den musikaliska formen är nästan alltid A B B A, där den första och sista delen har samma text, i likhet med den italienska ballatan. Den första strofen kallas estribillo, de två följande mudanzas och den sista vuelta.
En av de mest kända kompositörerna är Guillaume de Machaut som också skrev egen poesi. Det finns 33 kända verk av de Machaut. Bland andra virelaikompositörer märks Jehannot de l'Escurel och Guillaume Dufay.
I mitten av 1600-talet hade man övergått från tonsatta virelai till rena texter och det finns många exempel på detta (liksom ballad och rondeau), men de var antingen aldrig avsedda att tonsättas, eller saknas musiken till styckena.