Vilhelmska kriget på Irland
From Wikipedia, the free encyclopedia
Vilhelmska kriget på Irland (1688-1691) – (engelska: The Williamite War in Ireland; iriska: Cogadh an Dá Rí[2][3], med betydelsen ”Tvenne kungars krig”) – var en väpnad konflikt mellan jakobiter (anhängare av den katolske kungen Jakob II av England, Irland och av Skottland, där han gick under namnet Jakob VII) å ena sidan och vilhelmiter (anhängare av Hollands protestantiske ståthållare Vilhelm av Oranien) å andra. Striden stod om vem som skulle vara monarken i kungadömena England, Skottland och Irland.
Vilhelmska kriget på Irland | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Nioårskriget | |||||||
![]() Slaget vid Boyne avbildat av Jan Wyck. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Vilhelmiter: England, Skottland, Förenade Nederländerna, irländska protestanter, samt legoknektar från olika länder |
Brittiska och irländska jakobiter, Frankrike | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Vilhelm av Oranien, Friedrich von Schomberg, Godert de Ginkell |
Jakob II av England, Richard Talbot, Patrick Sarsfield, Antoine Nompar de Caumont | ||||||
Styrka | |||||||
~44,000[1] | ~39,000[1] |
Orsaken till kriget var Jakobs avsättning som kung av de tre kungadömena till följd av Ärorika revolutionen 1688. Jakob stöddes av i huvudsak katolska jakobiter på Irland och hoppades att kunna använda landet som bas för att återfå kontrollen om sina tre kungadömen. Han erhöll även stöd från Frankrike. Detta gjorde att kriget blev en del i en större europeisk konflikt som pågick vid samma tid och som blev känd som Pfalziska tronföljdskriget eller Nioårskriget. Somliga protestanter tillhörande Irländska kyrkan stred också på kung Jakobs sida.[3]
Vilhelmiter som mestadels bekände sig till protestantismen och var talrikast i landets norra delar motsatte sig Jakob. Vilhelm landsteg på Irland med en multinationell styrka bestående av engelska, skotska, holländska, danska och andra trupper, för att kväva det jakobitiska motståndet. Jakob flydde Irland efter nederlaget i slaget vid Boyne år 1690 varefter de irländska jakobiterna slutligen besegrades efter slaget vid Aughrim år 1691.
Efter att Vilhelm besegrade jakobitismen i Irland begränsade sig de efterföljande jakobitupproren till Skottland och England. Dock fick kriget långvariga följder för Irlands del, då det brittiska och protestantiska styret över landet befästes för de kommande två århundradena. De ikoniska segrarna över katolikerna vid belägringen av Derry och Slaget vid Boyne firas fortfarande av unionisterna på Irland (idag endast i Ulster).