Loading AI tools
svensk kunglig akademi Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Kungliga Vetenskapsakademien stiftades den 2 juni 1739 och är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.
| Kungliga Vetenskapsakademien | |
,_Frescati,_Norra_Djurgården,_Stockholm.jpg) | |
| Förkortning | KVA (ledamot: LVA) |
|---|---|
| Motto | För efterkommande |
| Bildad | 2 juni 1739 |
| Typ | Kungliga akademier |
| Syfte/fokus | att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället |
| Preses | Birgitta Henriques Normark |
| Ständig sekreterare | Hans Ellegren |
| Frivilliga | cirka 1700 svenska ledamöter sedan grundandet |
| Webbplats | www.kva.se |
Syftet för Akademien är i huvudsak att
Vetenskapsakademien är juridiskt en offentligrättslig korporation. Dess stadgar, de s.k. grundreglerna, fastställdes av kung Fredrik I den 31 mars 1741, och har reviderats upprepade gånger under historien. De nu aktuella grundreglerna fastställdes av regeringen den 14 november 2019.
Årligen beslutar akademien om Nobelprisen i fysik och kemi, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Crafoordpriset, Sjöbergpriset samt ett antal andra stora priser. Akademien håller nära kontakt med utländska akademier och lärda samfund och med internationella vetenskapliga organisationer samt främjar även i övrigt internationellt vetenskapligt samarbete. Vetenskapsakademien är belägen inom Kungliga Nationalstadsparken.
Kungl. Vetenskapsakademien grundades 2 juni 1739 efter utländska förebilder av sex vetenskapsmän och politiker: Jonas Alströmer, Anders Johan von Höpken, Sten Carl Bielke, Carl Linnaeus (senare von Linné), Mårten Triewald och Carl Wilhelm Cederhielm. De första att väljas in i akademien efter dess grundande blev Anders Celsius och Samuel Klingenstierna, även om Nils Reuterholm blev den första att under högtidliga former introduceras i akademien.[1][2] De konstituerande medlemmarna var huvudsakligen medlemmar av hattpartiet, som stred för merkantilismen, och vetenskapsmän, som var påverkade av upplysningen, och det fanns till en början planer på att kalla akademien för en "ekonomisk akademi"; syftet med dess instiftande var att gynna vad som var praktiskt och ekonomiskt.[3] Därför utgavs också Vetenskapsakademiens Handlingar på svenska, och inte på latin, som var det språk som vetenskapliga skrifter vanligen författades på under denna tid. Detta gällde exempelvis den då redan existerande Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som publicerade på latin ända fram till 1863.[4]
Från 1745 valde akademien också in utländska ledamöter. 1762 infördes de första bestämmelserna om begränsning av antalet ledamöter, som då sattes till 100. 1798 infördes indelning av ledamöterna i sju klasser, och antalet utländska ledamöter begränsades till 75. Sedan 1973 gäller regeln att antalsbegränsningen enbart tillämpas på ledamöter under 65 års ålder.[5]
Från grundandet 1739 till slutet av år 2008 hade sammanlagt 2803 ledamöter valts in, varav 1578 som svenska och 1225 som utländska ledamöter. Varje ledamot tilldelas ett löpande ledamotsnummer, och två separata nummerserier används för svenska och utländska ledamöter. Före 1809 valdes ledamöter från östra rikshalvan, Finland, in som svenska ledamöter och under Svensk-norska unionen 1814–1905 valdes svenska och norska ledamöter in i samma kategori.
Akademien hade först sina möten i Riddarhuset. Efter en ambulerande tillvaro inköptes 1778 det så kallade "Lefebureska huset" på Stora Nygatan,[6]. 1828 flyttade Akademien till det Westmanska palatset vid Adolf Fredriks kyrka. Sedan 1915 finns akademien i de nuvarande lokalerna i Frescati. Lokalerna är ritade av Axel Anderberg.[5]
| År | Svenska ledamöter | Utländska ledamöter antal | ||
|---|---|---|---|---|
| högsta antal | gäller enbart ledamöter upp till ålder av | |||
| 1739 | ingen begränsning | - | förekom ej | |
| 1745 | ingen begränsning | - | ingen begränsning | |
| 1762 | 100 | - | ingen begränsning | |
| 1798 | 100 | - | 75 | |
| 1904 | 100 | - | 100 | |
| 1938 | 130 | 70 år | 100 | |
| 1947 | 140 | 70 år | 108 | |
| 1973 | ? | 65 år | ? | |
| idag | 175 | 65 år | 175 | |
Vetenskapsakademien utgörs av dess ledamöter. Idag finns cirka 470 svenska ledamöter, varav 175 får vara under 65 år, och cirka 175 utländska. De delas in i tio klasser: matematik, astronomi och rymdvetenskap, fysik, kemi, geovetenskaper, biologiska vetenskaper, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, samhällsvetenskaper och en klass för humaniora och "för framstående förtjänst om vetenskap".[7]
Preses är Akademiens ordförande och leder dess sammanträden. Preses och de tre vice presides är valda på treårsmandat. Ständiga sekreteraren är Akademiens verkställande ledamot och ansvarar för Akademiens organisation, den löpande förvaltningen och genomförandet av de beslut som fattats av Akademien.
Akademiens ledning består för närvarande av (augusti 2024):[8]
Akademiens arbete är i hög grad baserat på dess tio klasser och på dess forskningsinstitut. För frågor som kräver bred vetenskaplig kompetens finns särskilda kommittéer och utskott. Akademien har fem permanenta kommittéer som arbetar med några av akademiens mest centrala verksamheter:[9]
Akademien driver också Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter, som består av representanter från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Svenska Akademien och Sveriges unga akademi.[10]
Till sitt förfogande har akademien ett kansli med ett 40-tal anställda och med den ständiga sekreteraren som chef. Kansliet svarar bland mycket annat för kommunikation, administration, ekonomi och programverksamhet.[9]
Vetenskapsakademien bedriver forskningsverksamhet vid ett antal forskningsinstitut.[11] Bergianska stiftelsen, en botanisk forskningsinstitution belägen i Bergianska trädgården i Stockholm; Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi som fokuserar på samspelet mellan ekologiska system och social samt ekonomisk utveckling; Institut Mittag-Leffler, ett internationellt institut för matematik; samt Centrum för vetenskapshistoria som förvaltar akademiens arkiv, instrumentsamlingar och Nobelarkiv.
Genom åren har ett stort antal forskningsinstitutioner grundats på initiativ av akademien och efter hand knoppats av, till exempel SMHI, Kristinebergs marina forskningsstation, Abisko naturvetenskapliga station, Institutet för solfysik och Institutet för rymdfysik. Naturhistoriska riksmuseet utvecklades från Akademiens naturaliesamlingar, och administrerades av Akademien från starten 1819 till 1965.
Vetenskapsakademien är huvudman för 18 svenska nationalkommittéer som ska främja forskning och utbildning inom sina respektive områden. De representerar också Sverige i de internationella vetenskapliga unioner som ingår i International Science Council.[12]
Vetenskapsakademien ger själva, och i samarbete med andra akademier, ut ett antal vetenskapliga tidskrifter.[13]
Vetenskapsakademien delar årligen ut ett stort antal priser. De mest kända är Nobelprisen i fysik och i kemi, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Crafoordpriset och Sjöbergpriset. Arbetet med att utse Nobelpristagare sker i akademiens olika Nobelkommittéer.
Vetenskapsakademien delar även ut ett stort antal övriga priser och medaljer i form av:[14]
Följande personer har varit ständiga sekreterare för Vetenskapsakademien:[15]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
