Loading AI tools
psalm av Johan Olof Wallin Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Var är den Vän som överallt jag söker är en psalm av Johan Olof Wallin och är dennes mest välkända psalm. Den är en ”dödsförberedelsepsalm” och skrevs som en avslutning till ett tal som Wallin höll vid invigningen av en ny begravningsplats för Västerås och S:t Ilians församlingar den 4 juli 1818.[1] Psalmen har flera koralmelodier, bland annat av Johann Crüger och Alice Tegnér.
Wallins psalm publicerades i 1819 års psalmbok, allmänt kallad Wallinska psalmboken, som nr 481.[2][3]
I den första utgåvan inleds psalmen:
J.A. Eklund menar att Var är den vän som överallt jag söker inte är en psalm utan religiös lyrik.[4]
Litteraturvetaren Olle Holmberg skriver i Samlaren 1925 om Wallins text "Den är en världslig dikt mer än någon annan i vår psalmbok, ty den nämner inte Guds namn. Den är en naturdikt, kärleksdikt, dödsdikt som förefaller att ha kunnat födas utanför den speciella psalmtraditionen och utan att bära på hymnernas gamla arv." Han skriver vidare "Psalmen 481 är emellertid också den en psalm och inte en profandikt. Den tillhör en psalmistisk tradition. Den har litterära anförvanter på nära håll. Det enda antika i dikten är rytmen. Denna bygger nämligen på det sapfiska versmåttet […]", och vidare "I många avseenden är psalmen 481 en naturdikt."[5] I Svenska Akademiens utgåva Den gamla psalmboken från 2001 kommenteras Wallins text så: "Bibelcitaten och bibelanspelningarna är ovanligt få i denna Wallinpsalm, där själens osaliga sökande går från orons vågor över det aningsfulla (romantiskt/platonska) sökandet i naturen till de stegrat trösterika (och med ens påtagligt bibliska slutstroferna."[1]
Psalmen läses i Ingmar Bergmans film "Smultronstället" (1957) gemensamt av huvudpersonen doktor Isak Borg (Victor Sjöström) och hans sällskap när de äter lunch tillsammans vid Vättern.
Den koralbok som hörde till 1819 års psalmbok var den så kallade Haeffners koralbok och i denna hade psalmen (nr 481, f-moll, 2/4-takt) en melodi av Johann Crüger, komponerad 1640, men genomgripande bearbetad av Haeffner.[Ex. 2] Crügers original har en text av Johann Heermann med inledningsorden "Herzliebster Jesu, was hast du verbrochen”, på svenska O Jesus kär, vad har väl du förbrutit.[6]
I 1937 års koralbok finns den av Haeffner bearbetade Crüger-koralen med[7], och i senare utgåvor som alternativ även Crügers ”original” (nr 564, f-moll, alla breve)[8][Ex. 1].
I 1986 års koralbok finns två melodier, dels en folklig koral från Mora (nr 305 A, dorisk skala, 4/4-takt)[Ex. 3], dels Crügers, av Haeffner bearbetade, koral (nr 305 B).[9]
Psalmen finns också i tonsättningar av Alice Tegnér (C-dur, 2/4-takt)[10][Ex. 4] publicerad första gången 1904[6] i Unga Röster[11] och senare i Missionsförbundets Sånger och Psalmer[12], samt Theodor Söderberg (Ess-dur, 4/4-takt)[10][Ex. 5]. I Hemlandssånger 1891 används en komposition av Albert Lindström medan man i Nya Pilgrimssånger 1892 använder Crügers melodi.
Här presenteras den första versraden till respektive melodi.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
.png)
.png)
.png)
.png)
.png)
