![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/92/Vieno_Johannes_Sukselainen.jpg/640px-Vieno_Johannes_Sukselainen.jpg&w=640&q=50)
V.J. Sukselainen
finsk statsminister, nationalekonom, professor och generaldirektör för Folkpensionsanstalten / From Wikipedia, the free encyclopedia
Vieno Johannes (V.J.) Sukselainen, ursprungligen Saari, född 12 oktober 1906 i Pemar, död 6 april 1995 i Esbo, var en finländsk politiker, tjänsteman och professor i nationalekonomi.
Snabbfakta President, Företrädare ...
V.J. Sukselainen | |
![]() | |
Tid i befattningen 13 januari 1959–3 juli 1961 | |
President | Urho Kekkonen |
---|---|
Företrädare | Karl-August Fagerholm |
Efterträdare | Martti Miettunen |
Tid i befattningen 27 maj 1957–29 november 1957 | |
Statsminister | Urho Kekkonen |
Företrädare | Karl-August Fagerholm |
Efterträdare | Rainer von Fieandt |
Tid i befattningen 16 maj 1961–19 juni 1961 | |
Statsminister | Sig själv |
Företrädare | Ralf Törngren |
Efterträdare | Ahti Karjalainen |
Tid i befattningen 5 maj 1954–20 oktober 1954 | |
Statsminister | Ralf Törngren |
Företrädare | Tuure Junnila |
Efterträdare | Penna Tervo |
Tid i befattningen 17 mars 1950–17 januari 1951 | |
Statsminister | Urho Kekkonen |
Företrädare | Onni Hiltunen |
Efterträdare | Onni Hiltunen |
Tid i befattningen 17 januari 1951–17 november 1953 | |
Statsminister | Urho Kekkonen |
Företrädare | Urho Kekkonen |
Efterträdare | Heikki Kannisto |
Född | Vieno Johannes Saari 12 oktober 1906 Pemar, Storfurstendömet Finland |
Död | 6 april 1995 (88 år) Esbo, Finland |
Politiskt parti | Agrarförbundet/Centerpartiet |
Alma mater | Helsingfors universitet |
Maka | Elma Helena Bondén (g. 1938–1986; hennes död) |
Stäng
Under sin politiska karriär var Sukselainen vid två tillfällen (1957, 1959–61) Finlands statsminister, samt finansminister (1950–51, 1954), inrikesminister (1951–53) och utrikesminister (1961). Han var även riksdagens talman vid fyra tillfällen, Agrarförbundets ordförande 1945–54 och generaldirektör för Folkpensionsanstalten (FPA) 1954–71.