Vävstuga behöver inte alls ha med en separat stuga eller hus att göra, utan används som begrepp för den verksamhet kring gemensam vävning som arrangeras utanför utbildningsinstitutionernas verksamheter, eller studieförbundens. Deltagarna organiserar sig själva, genom en förening eller nätverksmetoder. Offentlig och kyrklig verksamhet tillhandahåller ibland lokaler för vävstugeverksamhet.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Inledningen av den här artikeln kan behöva skrivas om efter riktlinjerna. (2023-05)
Motivering: Bör först och främst beskriva vad det är för något.
Hjälp gärna Wikipedia att förbättra inledningen om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Arbetet organiseras efter sina lokala förutsättningar. Ibland delar flera personer på samma uppsättningar, ibland får var och en sätta upp sin egen väv utan inblandning av andras önskemål. Ibland finns någon ansvarig anställd för verksamheten som står för uppsättningarna, till exempel på serviceboende.

2011 gjordes, av Sveriges hemslöjdskonsulenter, en omfattande inventering av Sveriges vävstugor. Inventeringen visade att det då fanns 613 vävstugor med totalt 5 376 vävstolar. Sveriges vävstugor har totalt 9 344 medlemmar.

89 % av Sveriges vävstugor drivs och finansieras av ideella krafter. Lotterier, basarer, egen kontant insats eller försäljning gör det möjligt att bekosta lokaler och värme. Många anordnar även cirklar i samarbete med studieförbund. 11 % har viss finansiering av kommunala föreningsbidrag eller privata företag.