Ufa (stad)

Ufa (basjkiriska: Өфө, Öfö; ryska: Уфа; tatariska: Уфа, Өфә eller Өфе; tjuvasjiska: Ěпхӳ) är huvudstaden i delrepubliken Basjkirien, belägen längst österut i den europeiska delen av Ryssland, invid Uralbergens västra sluttningar, där floderna Belaja och Ufa möts. Staden har cirka 1,1 miljoner invånare.^[när?] Staden har ett universitet, grundat 1957. Dansaren Rudolf Nurejev kom från Ufa.

Ufa (Уфа)
Өфө (Basjkiriska) Өфе (Tatariska)
Stad
Flagga Stadsvapen
Land	Ryssland
Federalt distrikt	Volgaområdets federala distrikt
Delrepublik	Basjkirien
Landmärke	Uralbergen
Koordinater	54°44′00″N 55°58′00″Ö
Area
- kommun	707,93 km²[1]
Folkmängd
- centralort	1 105 667 (1 januari 2015)[2]
- kommun	1 115 885 (1 januari 2015)[2]
Befolkningstäthet
- kommun	1 576 invånare/km²
Grundad	1574
Borgmästare	Pavel Kachkayev
Tidszon	YEKT (UTC+6)
Postnummer	450000—450999
Riktnummer	+7 347
Geonames	479561
Webbplats: Ufas officiella webbplats

Historia

Ivan IV lät grunda ett fort på platsen år 1574, som ursprungligen bar samma namn som kullen det stod på: Tura-Tau. Staden började så småningom kallas Ufa, med betydelsen "liten" på turkspråk, av ortsborna. Orten blev stad 1586, och tjänade under 1600-talet som en viktig handelspostering mellan Moskva och Sibirien. År 1788 blev Ufa administrativt centrum för islam i Ryssland och räknas fortfarande ofta som landets muslimska mittpunkt, med bland annat Ljalja-Tjulpan-moskén. År 1802 blev Ufa huvudorten i Basjkirien och år 1922 officiellt huvudstad.

Ufa tillhörde svältdistrikten under den terrorhungernöd 1921-1922 som förorsakats av bolsjevikernas tvångsrekvisitioner av säd till städerna vilket sammanföll med missväxt på sommaren och stark kyla på vintern. Vid samtal med dödgrävare vid Ufa:s begravningsplats framkom att det dagligen i medeltal begrovs 200-300 personer. Sedan sommaren 1921 hade sammanlagt 50000 människor fått sitt sista vilorum vid kyrkan. Endast under de första veckorna i september hade 6000 barn begravts.^[3] Andra orter i hungerdistriktet var Samara, Orenburg och Sterlitamak.

Ufa blev omtalat 1989 på grund av en katastrofal järnvägsolycka där två tåg antändes av läckande gas och över 500 människor omkom.

Administrativ indelning

Ufa är indelad i sju stadsdistrikt.

Stadsdistrikt	Invånarantal 9 oktober 2002[4]	Invånarantal 14 oktober 2010[5]	Invånarantal 1 januari 2015[2]
Demskij	53 002	64 294	71 588
Kalininskij	197 233	197 451	201 281
Kirovskij	141 955	147 062	160 546
Leninskij	70 456	77 362	84 535
Oktiabrskij	231 651	234 152	241 238
Ordzjonikidzevskij	175 551	168 615	168 956
Sovetskij	172 589	173 383	177 523
TOTALT	1 042 437	1 062 319	1 105 667

Utöver detta så administrerar staden mindre landsbygdsområden utanför centralorten, med totalt 7 042 invånare år 2002,^[4] 9 321 invånare vid folkräkningen 2010,^[5] och 10 218 invånare i början av 2015.^[2]

Näringsliv

Bland näringar märks produktion av gruv- och elektrisk utrustning, syntetiskt gummi och livsmedel, oljeraffinering samt petrokemisk industri; staden är centrum för ett av Rysslands viktigaste oljedistrikt. Staden har på grund av sin höga industrialiseringsgrad höga inkomstnivåer i förhållande till övriga Ryssland, men upplever samtidigt omfattande miljöförstöring.

Sport

• FK Ufa;
• Neftiannik stadion
• Ishockeyklubben Salavat Julajev Ufa har sin bas i staden.
• Staden stod som värd för JVM i ishockey 2013.
• Travbanan Akbuzat

Vänorter

Ufa har följande vänorter:^[6]

• Ankara, Turkiet
• Halle an der Saale, Tyskland
• Jakutsk, Ryssland
• Jekaterinburg, Ryssland
• Kazan, Ryssland
• Leipzig, Tyskland
• Orenburg, Ryssland
• Perm, Ryssland
• Shenyang, Kina
• Sterlitamak, Ryssland
• Suchumi, Abchazien
• Tjeljabinsk, Ryssland

Källor

1. Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 9 maj 2010.
2. ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 5 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 9 augusti 2015.
3. Popoff, George (1924). Under Sovjetstjärnan. sid. 260
4. Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 31 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 9 maj 2010.
5. Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Arkiverad 6 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 12 juni 2012.
6. Vänorter på Ufas nätsidor, läst 13.12.2015 Arkiverad 5 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

• Best neighborhoods to live in Ufa, rating (på ryska)
• Wikimedia Commons har media som rör Ufa (stad).
  Bilder & media