Theoderik den store
östgotisk kung / From Wikipedia, the free encyclopedia
Theoderik den store (gotiska: Þiudareiks, latin: Flāvius Theoderīcus) tidigt i sin karriär kallad Theoderik amalern, född 454 eller möjligen 455, död 30 augusti 526, var kung över ostrogoterna från 471[10] samt härskare över Italien från 493. Theoderiks gotiska namn Þiudareiks betyder ungefär "folkets kung".
Theoderik den store | |
Samtida guldmynt föreställande Teoderik | |
Född | Carnuntum |
---|---|
Död | Ravenna[1] |
Begravd | Theoderiks mausoleum |
Medborgare i | Ostrogoternas rike |
Sysselsättning | Monark, regent |
Befattning | |
Konsul Patrician[2] Magister militum[2] Kung över ostrogoterna (475–526) Monark av Italien (493–526) Regent, kungariket Toledo (511–526) | |
Maka | Audofleda[3] |
Barn | Theodegotho (f. 450) Ostrogotho (f. 480) Amalasuntha (f. 498)[4][5][6] |
Föräldrar | Theodimir[7][8][9] Ereleuva |
Släktingar | Amalafrida (syskon) |
Redigera Wikidata |
Under Theoderik fick Italien en period av fred. De romerska institutionerna bevarades samtidigt som bildning gynnades. Han anses vara den historiska förebilden för gestalten Didrik av Bern i det medeltida hjälteeposet Nibelungenlied, där han personifierar den gode härskaren.
Theoderik blev härskare över Italien efter att år 493 ha besegrat Odovakar, som avsatt den siste västromerske kejsaren. Formellt erkände Theoderik den östromerske kejsaren som sitt överhuvud, men var i praktiken helt självständig. Detta liksom att han tillhörde arianismen, en avvikande kristen lära, bidrog till Östroms fientlighet. Theodorik blev allt mer misstänksam och hans ovilja att integrera ostrogoterna skapade en farlig uppdelning av det italienska samhället.
Efter Theoderiks död anföll Östrom och i ett krig som varade åren 535–552 föröddes Italien; ostrogoterna besegrades en gång för alla och försvann ur historien. Under 570-talet invaderade langobarderna och blev de nya germanska härskarna över norra Italien.