Surinam
republik i norra Sydamerika Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Surinam (nederländska: Republiek Suriname), formellt Republiken Surinam, är en stat i norra Sydamerika vid Atlanten. Landet gränsar till Brasilien, Guyana och Franska Guyana och är Sydamerikas minsta självständiga land (motsvarar ungefär Tunisiens yta). En stor del av Surinam är bevuxet av tropisk regnskog och där finns en mycket artrik flora och fauna. Landets befolkning uppskattades i juli 2016 till 585 000.[1]
- För andra betydelser, se Surinam (olika betydelser).
| Republiek Suriname | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Justitia - Pietas - Fides (Latin: Rättvisa - Fromhet - Lojalitet) |
||||||
| Nationalsång: God zij met ons Suriname |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Paramaribo | |||||
| Officiellt språk | Nederländska | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | President | Chan Santokhi | ||||
| - | Regeringschef | Ronnie Brunswijk | ||||
| Självständighet | från Nederländerna | |||||
| - | Erkänd | 25 november 1975 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 163 820 km²[1] (93:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 4,77 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 585 824[1] (173:e) | ||||
| - | 20121 års folkräkning | 541 638[2] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 3,58 inv./km² (190:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▲ 10,676 miljarder USD[3] (165:e) | ||||
| - | Per capita | ▲ 17 300 USD[3] (89:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | ▼ 2,988 miljarder USD[3] (177:e) | ||||
| - | Per capita | ▼ 4 843 USD[3] (130:e) | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,730[4] (99:e) | |||||
| Valuta | Surinamesisk dollar (SRD) |
|||||
| Tidszon | UTC-4 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Juliana-toppen, 1 230 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | W.J.van blommestein Meer | ||||
| - | Längsta flod | Courantyne, ? km | ||||
| Kör på | Vänster | |||||
| Nationaldag | 25 november | |||||
| Nationalitetsmärke | SME | |||||
| Landskod | SR, SUR, 740 | |||||
| Toppdomän | .sr | |||||
| Landsnummer | 597 | |||||
| 1. Folkräkningen hölls den 13 augusti 2012. | ||||||
Surinam är tillsammans med grannlandet Guyana de enda nationerna på det amerikanska fastlandet som tillämpar vänstertrafik.
Det har funnits bosättningar i Surinam sedan 3 000 år före vår tideräkning. De största stammarna var arawakerna, en nomadisk kuststam som levde av jakt och fiske. De var de första invånarna i området.
Senare bosatte sig även kalina-folket i området och besegrade arawakerna med hjälp av sina överlägsna segelfartyg.
Medan de större arawak- och kalina-stammarna levde längs kusten och på savannen, levde mindre grupper av andra ursprungsbefolkningar i inlandets regnskog, till exempel akurio, trió, warrau och wayana.
Surinam var före självständigheten 1975 en nederländsk koloni under namnet Holländska Guyana och senare Nederländska Guyana. Under 1600-talet kämpade Storbritannien och Nederländerna om makten över det som idag är Surinam, och det var slutligen holländarna som lyckades ta kontroll över området och gjorde det till en koloni. Under den fortsatta delen av 1600-talet och även 1700-talet hämtades slavar från Afrika till kolonin och användes framförallt inom jordbruket. Många av dessa slavar lyckades dock rymma in i djungeln och startade där små separatiströrelser som bland annat anföll de odlingar där de andra slavarna hölls fångna och tvingades arbeta. Efter att slaveri avskaffades under 1860- och 1870-talet började man istället importera arbetskraft från bland annat Indien och Indonesien. Som en följd av detta utgörs ungefär hälften av landets nuvarande befolkning av ättlingar till dessa slavar och invandrare, och Surinam är idag ett av de mest mångkulturella länderna i Sydamerika.
När Surinam blev självständigt 1975 flyttade totalt 300 000 människor till Nederländerna, motsvarande mer än hälften av dagens befolkning. År 1980, fem år efter självständigheten, ersattes den civila regeringen av en militärregim som deklarerade att landet var en socialistrepublik. Militären fortsatte att styra fram till 1987, även om regeringarna formellt var civila. 1987 resulterade internationella påtryckningar i att ett demokratiskt val hölls. 1989 störtades återigen den civila regeringen av militären, men nya demokratiska val hölls 1991 och har sedan dess hållits 1996, 2000, 2005, 2010 och 2015. Sedan 2010 var den tidigare militärdiktatorn Dési Bouterse landets president. I juli 2020 utsågs den politiska veteranen och tidigare justitieministern Chan Santokhi till ny president. Santokhi efterträdde den tidigare militärdiktatorn Desi Bouterse som återkommit till makten 2010. Bouterse har dömts till fängelse för en massaker på 1980-talet, men domen har överklagats[5].
- Lägsta punkt: Ej namngiven punkt 2 meter under havet.
- Högsta punkt: Julianatop, 1 280 meter över havet.
- Naturtillgångar: timmer, vattenkraft, fisk, kaolin, räkor, bauxit, guld
Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt men mildras av passadvindarna.
Surinam är täckt till 94,7 procent av tropisk regnskog som indelas i 16 olika skogstyper. Den skogbevuxna arealen minskar eftersom man avverkar skog för att exportera timmer. Skogsavverkningen i Surinam är historiskt låg jämfört med andra länder i regionen. Mellan år 2000 och 2009 minskade Surinams regnskogstäcke med i genomsnitt 0,02 procent per år.
Ett annat miljöproblem är att vattendragen i inlandet är förorenade på grund av gruvdriften. Ungefär 75 procent av elektriciteten framställs med vattenkraft och resterande av fossila bränslen.
Surinam har många nationalparker, varav en finns med på Unescos världsarvslista. Hela 12 procent av landets yta består av nationalparker. Tack vare dessa och en än så länge stor och relativt orörd mängd skog och regnskog har man börjat utvärdera möjligheterna för ekoturism som skulle kunna ge ökade inkomster till landet.
Republiken Surinam är en konstitutionell demokrati baserad på en grundlag som antogs 1987 och som gav presidenten en stark ställning med rätt att tillsätta regeringen. En nationalförsamling väljs vart femte år i allmänna val och har till uppgift att utse president. En folkkongress består av representanter för nationalförsamlingen liksom av samtliga ledamöter i de regionala och lokala fullmäktigeförsamlingarna.
En långdragen tvist om kustgränsen mellan Guyana och Surinam utlöstes i september 2007 och bidrar till bilaterala spänningar. Även med Franska Guyana har Surinam en konflikt om gränsdragning.[6]
Administrativ indelning
Surinam är indelat i tio distrikt (distrikten): Brokopondo, Commewijne, Coronie, Marowijne, Nickerie, Para, Paramaribo, Saramacca, Sipaliwini och Wanica.
Surinams ekonomi domineras av bauxitindustrin, som står för mer än 15 procent av BNP och 70 procent av exportinkomsterna. Landet exporterar också en stor mängd socker, och landets främsta handelspartner är Nederländerna, USA och olika länder i Västindien. Den kinesiska minoriteten importerar varor från Kina och säljer dessa.
Surinams ekonomi har under de senaste decennierna präglats av relativt låg tillväxt och instabilitet, med undantag för till exempel den första halvan av 1990-talet då landets ekonomi upplevde ett visst uppsving. De senaste åren har den nuvarande regeringen dels städat upp efter den ganska misslyckade Wijdenbosch-regeringen som styrde under andra halvan av 90-talet och blev avsatt i demokratiska val 2000, dels utlovat och genomfört olika ekonomiska reformer i hopp om att få fart på ekonomin. Den nuvarande regeringen har bland annat upphört att finansiera statsbudgeten med att trycka pengar, vilket man hoppas skall hjälpa till att undvika hög inflation som landet präglades av under bland annat den föregående regeringen. Man har också avskaffat många prisregleringar på olika varor, devalverat valutan med nästan 90 procent för att växelkurserna skall stämma bättre överens med verkligheten samt avskaffat de statliga bensinsubventionerna.
Huruvida Surinam kommer att fortsätta utvecklas ekonomiskt beror framförallt på om regeringen lyckas genomföra fler av de politiska och ekonomiska reformer som har utlovats, bland annat hårdare kontroll av statens utgifter, hålla en låg inflation, underlätta för fler investeringar i landet och utveckla bauxit- och guldgruvorna. Den nederländska staten har, sedan Surinam blev självständigt, bistått landet med ekonomisk hjälp i form av bland annat förmånliga lån för utvecklingsprojekt och rena bidrag. Denna ekonomiska hjälp stoppades dock temporärt under de militärstyren som Surinam har haft under vissa perioder sedan 1970-talet.
Surinam är väldigt urbaniserat; befolkningen bor huvudsakligen längs kusten och främst i huvudstaden Paramaribo (även kallat Par'bo), dessutom bor det många surinameser i gamla kolonialmakten Nederländerna, då invånarna i Surinam fick bestämma om de ville bo i Nederländerna eller i Surinam i samband med självständigheten.
År 2002 levde 70 procent av landets hushåll under fattigdomsgränsen. Detta är dock svårt att mäta då det finns en stor informell sektor i landet, och den stora surinamesiska minoriteten i Nederländerna skickar också pengar till släkt i hemlandet. Försäljning av illegal narkotika inbringar avsevärda summor till Surinam.
- Befolkningstillväxt: 1,05 % (2016)
- Födelsetal: 16,0 födslar per 1 000 invånare (2016)
- Dödlighet (hela befolkningen): 6,1 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
- Nettomigration: 0,6 migranter per 1 000 invånare (2016)
- Spädbarnsdödlighet: 25,3 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Manlig spädbarnsdödlighet: 29,5 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 20,9 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Antal barn/kvinna: 1,95 (2016)
- Befolkningens medianålder: 29,5 år (2016)
- Mäns medianålder: 29,1 år (2016)
- Kvinnors medianålder: 29,9 år (2016)
- Befolkningens medellivslängd vid födseln: 72,2 år (2016)
- Mäns medellivslängd vid födseln: 69,8 år (2016)
- Kvinnors medellivslängd vid födseln: 74,8 år (2016)
- Analfabetism: 4,4 % (2015)
- Hos män: 3,9 % (2015)
- Hos kvinnor: 5,0 % (2015)
- Ungdomsarbetslöshet: 15,3 % (2013)
- Hos män: 11,6 % (2013)
- Hos kvinnor: 21,7 % (2013)
- Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 26,1 % (2014)
- Andel underviktiga barn under 5 års ålder: 5,8 % (2010)
- Religiös tillhörighet: protestanter 26,8 %, hinduer 22,3 %, katoliker 21,6 %, muslimer 13,9 %, ingen religion 10,7 %, annan 4,7 %
- Språk: nederländska, engelska, sranang tongo (surinamesiska), urdu, javanesiska och mandarin
Siffror tagna från The World Factbook.[1]
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 165 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | 20 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 73 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 98 av 189 |
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
