Strängnäs kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Strängnäs.
Snabbfakta Slogan, Land ...
Stäng
Ytan domineras av skogsmark även om kommunen, i jämförelse med riket som helhet, även har en stor andel jordbruksmark. Jordbruksmarken utgörs till största del av stora uppodlade lerslätter, varav de viktigaste återfinns kring Mälarens fjärdar och vikar.
Kommunen förknippas sedan 1990-talet med läkemedelstillverkning med hjälp av bioteknik. Pfizer investerade på 2000-talet i en ny produktionsanläggning för detta ändamål och företaget har därefter vuxit till den största privata arbetsgivaren i kommunen.
Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 har befolkningstrenden varit positiv. Tillväxten under dessa år har inneburit att folkmängden ökat från &&&&&&&&&&020579.&&&&&020 579 till &&&&&&&&&&037290.&&&&&037 290 invånare.
Historiskt har kommunen haft en stor andel som röstat på de borgerliga partierna, det enskilt största partiet fram till 2006 var dock Socialdemokraterna. Därefter har Moderaterna varit det största partiet. Sedan valet 2014 och åtminstone fram till valet 2026 styr de två största partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, kommunen.
Kommunens område motsvarar socknarna: Arnö (del av), Aspö, Fogdö, Helgarö, Härad, Kärnbo, Länna, Strängnäs, Toresund, Vansö, Ytterselö, Åker och Överselö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Strängnäs stad och Mariefreds stad vilka 1863 bildade varsin stadskommun.
1943 upplöstes Arnö landskommun och en del (Oknön) införlivades i Aspö landskommun. 1950 upplöstes Strängnäs landskommun där en del (fastlandsdelen) införlivades i Strängnäs stad och ö-delen i Aspö landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Stallarholmen (av de tidigare kommunerna Toresund, Ytterselö och Överselö), Tosterö (av Aspö samt delar av Fogdö och Vansö) Vårfruberga (av Helgarö och Härad samt delar av Fogdö och Vansö) samt Åker (av Länna och Åker). Samtidigt uppgick Kärnbo landskommun och Taxinge landskommun i Mariefreds stad medan Strängnäs stad förblev oförändrad.
Strängnäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Strängnäs stad och landskommunerna Stallarholmen, Tosterö, Vårfruberga och Åker samt en del ur Mariefreds stad (Mariefred och Kärnbo).[7]
Från 2006 hade området Mariefred av en egen kommundelsnämnd, Mariefredsnämnden, och som till sitt stöd hade en egen kommundelsförvaltning, med kontor i det gamla Rådhuset vid Rådhustorget. Nämnden avvecklades efter några år.
Kommunen ingår sedan bildandet i Eskilstuna tingsrätts domsaga.[8]
Topografi och hydrografi
Berggrunden i området som utgör kommunen domineras av gnejs och granit, vilka till största del är klädda med stora uppodlade lerslätter och lövträdsdungar. De viktigaste odlingsområdena återfinns kring Mälarens fjärdar och vikar. Höjderna är oftast bevuxna med barrskog. I söder, vid Mälarmården, är kontrasterna i topografin påtagliga och området avgränsas mot norr av en stor förkastning. Vidare genomkorsas kommunen av ett flertal rullstensåsar, som exempelvis Enköpingsåsen i nordöst.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Mer information Hela riket ...
| Strängnäs kommun | Hela riket |
|
|
Stäng
Administrativ indelning
Kommundelar
Strängnäs kommun räknar med följande åtta kommundelar[14]:
Mer information Delområde, Motsvarande distrikt ...
Stäng
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes Strängnäs kommun av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet. Tillsammans samlade koalitionen 29 av 55 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av de två största partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna. Det innebar att Folkpartiet, som suttit i en styrande position i 40 av de 43 år som kommunen då funnits, fick lämna makten.[15] Det blocköverskridande samarbetet med Moderaterna och Socialdemokraterna vid makten fortsatte även mandatperioden 2018–2022[16] samt mandatperioden 2022–2026.[17]
Kommunfullmäktige
Presidium
Mer information Presidium 2022–2026 ...
| Presidium 2022–2026[18] |
|---|
| Ordförande |
S |
Bodil Mellgren |
| Förste vice ordförande |
M |
Anncharlotte Nilsson |
| Andre vice ordförande |
V |
Merja Kylmämaa |
Stäng
Mandatfördelning 1970–2022
Mer information Valår, V ...
| Valår | V | S | MP | SD | Mfp | STRP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | 1 | 22 | | | | | 10 | 9 | 1 | 6 | | 49 | 90,3 | |
| 1973 | 2 | 21 | | | | | 11 | 7 | 1 | 7 | | 49 | 92,4 | |
| 1976 | 1 | 21 | | | | | 10 | 8 | 1 | 8 | | 49 | 92,3 | |
| 1979 | 2 | 21 | | | | | 8 | 8 | 1 | 9 | | 49 | 90,8 | |
| 1982 | 2 | 22 | 1 | | | | 7 | 5 | 1 | 11 | | 49 | 91,3 | |
| 1985 | 2 | 20 | 1 | | | | 5 | 11 | | 10 | | 49 | 89,8 | |
| 1988 | 2 | 20 | 2 | | | | 5 | 10 | 1 | 9 | | 49 | 85,2 | |
| 1991 | 1 | 16 | 1 | | | 8 | 4 | 6 | 2 | 11 | | 49 | 85,4 | |
| 1994 | 2 | 18 | 1 | | | 10 | 4 | 4 | 1 | 9 | | 49 | 85,1 | |
| 1998 | 4 | 18 | 2 | | | | 4 | 4 | 4 | 13 | | 49 | 79,05 | |
| 2002 | 3 | 17 | 2 | | | 1 | 5 | 8 | 3 | 10 | | 49 | 78,41 | |
| 2006 | 2 | 16 | 2 | 1 | 2 | 2 | 4 | 5 | 2 | 13 | | 49 | 80,91 | |
| 2010 | 2 | 15 | 4 | 2 | 2 | 3 | 6 | 4 | 2 | 15 | | 55 | 82,70 | |
| 2014 | 3 | 14 | 4 | 6 | 1 | 2 | 4 | 2 | 2 | 17 | | 55 | 84,49 | |
| 2018 | 4 | 12 | 3 | 8 | | 1 | 5 | 2 | 3 | 17 | | 55 | 84,66 | |
| 2022 | 3 | 14 | 1 | 9 | | 3 | 3 | 2 | 3 | 17 | | 55 | 81,91 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsens ordförande är Jacob Högfeldt (M).
Mer information Presidium 2018–2022 ...
| Presidium 2018–2022 |
|---|
| Ordförande |
M |
Jacob Högfeldt |
| Förste vice ordförande |
S |
Monica Lindell Rylén |
| Andre vice ordförande |
C |
Maria Nerby |
Stäng
Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Moderaterna har fyra, Socialdemokraterna har tre, Sverigedemokraterna har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna har en ledamot vardera.[19]
Vänorter
Ribe, Danmark
Saku, Estland
Kisko, Muurla, Sagu, Finland
Kanava, Lettland
Leikanger, Norge
Olsztynek, Polen
Priozersk, Ryssland
Loiborsoit, Tanzania stöds av föreningen Strängnäs Simanjiro Loiborsoit
Ratzeburg, Rheinsberg, Tyskland
Näringsliv
Över hälften av alla anställda i kommunen, cirka 4 925 personer, arbetade 2006 på de 15 största företagen i kommunen inkluderat offentlig verksamhet. Strängnäs kommun var med sina 2 375 anställda kommunens största arbetsgivare. Största privata arbetsgivare var då Åkers Sweden AB med cirka 325 anställda.[källa behövs] Året därpå, 2007, dominerades det lokala privata näringslivet av tjänsteföretag. Av kommunens drygt 3 259 arbetsställen räknades, enligt SCB:s företagsregistertvå tredjedelar till tjänstenäringar, 19 procent var industriföretag och 15 procent tillhörde areella näringar.[20]
Den biotekniska industrin är av betydelse för kommunens näringsliv. När Pfizer investerade i en ny produktionsanläggning 2009 hade läkemedelstillverkning med hjälp av bioteknik redan pågått i över 20 år i kommunen.[21] Kort därpå gjorde även andra företag som Skanska, tyskt ägda Leine & Linde och schweiziskt ägda SFS Intec betydande investeringar i nya produktionsanläggningar.[källa behövs] År 2022 var Pfizer kommunens största privata arbetsgivare med 325 anställda. Kommunen själv var samtidigt den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&03275.&&&&&03 275 anställda.[22]
Lotteriinspektionen har sitt säte i Strängnäs.
Befolkningsutveckling
Kommunen har 39 203 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 69:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Strängnäs kommun 1970–2020 ...
| Befolkningsutvecklingen i Strängnäs kommun 1970–2020[23] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 20 579 |
| 1975 | | 22 245 |
| 1980 | | 23 705 |
| 1985 | | 24 905 |
| 1990 | | 26 835 |
| 1995 | | 28 669 |
| 2000 | | 29 610 |
| 2005 | | 30 655 |
| 2010 | | 32 419 |
| 2015 | | 34 102 |
| 2020 | | 37 290 |
Stäng
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld S:t Petrus och S:t Paulus, sida vid sida, i röd klädnad med hy och nimbus av silver, med hår och skägg samt nyckel och svärd blå.
Strängnäs kommunvapen baseras på det gamla vapnet för Strängnäs stad. Strängnäs stifts skyddshelgon har förekommit i Strängnäs stads sigill sedan medeltiden. Det första kända tillfället då emblemet dyker upp, var som ett sigill på ett pergamentbrev år 1337. Sigillet fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1937. Efter kommunbildningen 1971 hade Strängnäs tillförts ytterligare fyra vapenförande enheter. Kommunen valde att använda det äldsta vapnet, den namngivande enhetens vapen.
Den nuvarande blasoneringen är från 1975 och skiljer sig från den tidigare blasoneringen på så sätt att hudens färg numera bestämts till silver samt att hår och skägg fått en blå färg, något som tidigare varit utelämnat i blasoneringen. Dessutom var också mantlarna gröna tidigare. Kommunen lät registrera vapnet med denna nya blasonering hos PRV 1977.
Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
