Optiskt teleskop
From Wikipedia, the free encyclopedia
Optiskt teleskop är ett samlingsnamn för teleskop som används i det optiska fönstret. Det omfattar området 3 000–13 000 Å och innehåller det synliga ljuset[1]. Det första optiska teleskopet tillverkades av den nederländske linsmakaren Hans Lippershey i oktober 1608[2]. Det finns två huvudtyper av optiska teleskop; refraktor och reflektor. En refraktor använder en konvex lins för att samla in och koncentrera ljus till en fokalpunkt. Den har en stor lins (objektiv) med lång brännvidd samt en liten lins (okular) med kortare brännvidd[3]. En reflektor består av glas eller annat material som belagts med ett tunt lager starkt reflekterande material (silver, aluminium) så att man får en spegel. Denna samlar in ljus till ett fokalplan som ligger framför[4].