Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Slaget vid Naseby stod år 1645 vid byn Naseby under det engelska inbördeskriget. Slaget resulterade i en avgörande seger för parlamentets sida i kriget. På parlamentets sida stod New Model Army under Thomas Fairfax. Som motståndare hade de den rojalistiska hären under prins Rupert som var systerson till kungen Karl I.
Slaget vid Naseby | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Engelska inbördeskriget | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Parlamentet | Rojalisterna | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Thomas Fairfax | Rupert av Pfalz | ||||||
Styrka | |||||||
13 500 man | 7 500 man | ||||||
Förluster | |||||||
500 man döda och sårade | 1000 man döda, 4500 fångar |
Båda härförarna hade hämtat inspiration från Gustav II Adolf och den svenska arméns framgångar i det trettioåriga kriget[källa behövs]. Prins Rupert inspirerades främst från Gustav II Adolfs offensiva och aggressiva taktik på slagfältet. Den offensiva taktiken tilltalade även parlamentets trupper som även inspirerades av kavalleriattacker med blanka vapen och som dessutom såg ett andligt föredöme i Gustav Adolf.
Slaget började på morgonen den 14 juni 1645 genom att prins Rupert utförde en snabb kavalleriattack mot Fairfax armé och gjorde därmed misstaget att överge sin fördelaktiga position på en höjd. Ingendera sidan kunde utnyttja sitt artilleri eftersom striden snabbt utvecklades till en närstrid. Prins Ruperts snabba kavalleriattack gjorde att han tappade kontakten med sin armé och han fick därmed inget inflytande över slaget. Fairfax lyckades hålla infanterilinjen och parlamentets kavalleri under befäl av Oliver Cromwell och Henry Ireton kunde sedan omsluta rojalisterna och anföll från båda håll. Rojalisternas infanteri lämnades åt sitt öde med stora förluster som följd.
Grant, R. G. (2011). Krigsherrar: militärhistoriens främsta befälhavare. Stockholm: Fischer & Co. Libris 12138153. ISBN 978-91-86597-16-0
Grant, R.G.; Dahlberg Hans, Lång Öjevind (2008). Slag: historiens slagfält ([Ny utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris 11484983. ISBN 978-91-0-012163-1
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.