Rött guld
From Wikipedia, the free encyclopedia
Rött guld, rödguld, är en legering av guld med koppar och vanligen en mindre del silver och möjligen annan metall, och namnet kommer av att färgtonen är rödare än hos finguld, dvs 24 karat. Den röda färgtonen kommer av att man tillsätter koppar, ju mer koppar det finns i legeringen desto starkare blir den röda färgen och den kallas i höga halter för ”rosa guld” eller ”roséguld”. Kopparen ökar också materialets hållfasthet och användbarhet. Under antiken kunde guldet ofta få en röd ton på grund av orenheter i materialet.
Rött guld används framför allt för tillverkning av smycken. Den förekommer mest i kvaliteterna 9, 14 och 18 karat, dvs 24-delar, vilket då svarar mot 37,5 %, 58,3 % resp. 75 % guld, eller 375, 585 (sic!) resp 750 tusendelar. Lägre guldhalt kan förekomma, men får i handeln inom EU inte kallas guld. I Sverige finns finns sedan mycket länge en något rödare 18K-legering än många andra länder, det vill säga mer koppar i legeringen än länder på kontinenten. Den vanligaste i svenska handeln förekommande 18K-guldlegeringen, "svenskt rödguld", har guldhalt 75 %, silver 8–9 % och koppar 16–17 %, medan man i många andra länder har lika delar silver och koppar i motsvarande, vilket därför är gulare, "gult guld". För att se skillnaden mellan ett svenskt och ett importerat smycke kan man lägga ett smörpapper över smycket, färgskillnaden torde då framgå tydligt.