Loading AI tools
svensk serietecknare och animatör Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome församling, Hallands län,[1] död 15 december 1999 i Vikens församling, Höganäs kommun, Skåne län, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.
Rune Andréasson | |
Rune Andréasson vid invigningen av Bamses värld på Kolmårdens djurpark, maj 1998. | |
Född | 11 augusti 1925 Lindome församling, nuvarande Mölndals kommun |
---|---|
Död | 15 december 1999 (74 år) Viken, Höganäs kommun, Skåne län |
Nationalitet | svensk |
Utbildning | Maria Schildknechts elevskola (1944–1947) |
Yrke/uppdrag | skådespelare författare, tecknare, animatör VD i Bamseförlaget |
Känd för | Bamse, Brum, Pellefant med flera |
Maka | Maivor Andréasson (1959–1999; hans död) |
Barn | 4 |
Släktingar | Ulla Andréasson (syster) |
Namnteckning |
Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–1972) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).
Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie.[2] Rune Andréasson lämnade redaktörskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.
Rune Andreasson växte upp i Göteborg med en far som arbetade som försäkringsinspektör och tecknade på fritiden, och ville bli serietecknare efter att ha sett Tre små grisar på bio som åttaåring.[3] Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen)[4] och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag.[5] Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, senare kallad Brum) i Allers Familj-journal.[6] Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–1947[7][8] samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–1967) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–1952) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.[9][8]
Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–1950.[10] En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland.[11] Den var en Disney-inspirerad äventyrsserie[12] om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.[13]
Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.[14][15] Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.[16]
Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–1972) inleddes i Aftonbladet[17] och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (1954–1973) och i flera utländska tidningar.[18]
Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare;[19] tidningen fick god kritik[20] och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit.[21] Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54)[22], övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–1967)[10], kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–1960).
Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–1959).[16] Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar[16] och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.[23]
I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av.[24] Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966.[24] Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–1970).[24] "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."[24]
Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus.[25] Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970.[26] Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogram[27] och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.[28]
Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.
Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Torá, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken.[29] Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö,[30] som utgjorde ett viktigt[31] och kvalitativt tillskott.[32][33] När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna.[34][35]
I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två år[36] (Bamse 8/1990–7/1992)[37] förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda.[38] Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–1998 skrev han i hemlighet 61 nya seriemanus för postumt bruk.[39][40] Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998.[41] Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.
Andréasson avled 1999 till följd av cancer.[42] Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.[43]
Andréasson gifte sig 1959 med Maivor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973).[44][45][42] Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och Bamse-filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.
Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.
Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.
År | Titel | Publiceringsform | Var | Nummer/datum/årg. | Omfång | Ev. medarbetare | Ref. |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1944–1967 | Brum (Äventyr bland djuren) | veckostrippar | Allers | 1944:1–1947:53 | 1 142 st. | [46][9] | |
Göteborgs-Posten | 1945-07-07[not 1]–1967-09-09 | ||||||
1945 | En julsaga | fyrstripp | Sotarens Jul | 1945 | 1 s. | ||
1949–1962 | Teddy | helsidesföljetong | Het kompas | 1949-08-11– | [11] | ||
dagsstrippar | Östgöta-Correspondenten | 1952-07-01–1954-07-08 | 612 st. | [47][bättre källa behövs] | |||
serietidningsserier | Tuff och Tuss | 1953:1–1958:12 | 330 s. | ||||
Cirkus | 1959:1–3 | 14 s. | |||||
Teddy | 1959:1–1960:38 | ||||||
julalbum | Teddy på skattsökarfärd | 1953 | |||||
Teddys jul | 1954 | 31 s. | |||||
jultidningsserie | Julbocken | 1962 | 3 s. | ||||
1950–1951 | Tant Ellens dansskola | veckostrippar | Göteborgs-Posten | 60 st. | Manus: Ellen Bergman. | ||
1951–1973 | Lille Rikard och hans katt | söndagssidor | Aftonbladet | 1951-12-23–1960-05-15 | 1 082 st. | [17] | |
? | ? | ||||||
albumserie | Rikard och hans katt | 1973 | 2 s. | ||||
1954–1956 | Nicke Bock | tvåstripp | Kamratposten | 1954:11–1955:19-20 | 28 s. | ||
jultidningsserier | Julbocken | 1955–1956 | 2 s. | ||||
1955 | Kalle Bolund | reklamseriehäfte | Kalle Bolund | 7 s. | [48] | ||
1956 | Pricken som julklappsvakthund | serietidningsserie | Tuff och Tuss | 1956:12 | 2 s. | [49] | |
1958–1960 | Nalle ritar och berättar | helsidesföljetong | 265 s. | [50] | |||
1958 | Berättelsen om Jona | helsidesföljetong | S:t Jakobs Kyrka: organ för S:t Jakobs Metodistförsamlings verksamhet | 1958:6–9 | 4 s. | ||
1959 | Berättelsen om Noa | helsidesföljetong | 1959:1–5 | 5 s. | |||
Puck | biserie i ... | Teddy | |||||
Joe | |||||||
Rulle | |||||||
Uhu | |||||||
1962 | Pojken och bergatrollet | serietidningsserier | Sagoserien | nr 79 | 28 s. | [51] | |
Akke Lapp och Gråben | 4 s. | [51] | |||||
1962–1978 | Pellefant | serietidningsserier | Sagoserien | 84 (1962) 89 (1963) 102 (1964) |
32 s. 32 s. 32 s. |
||
Pellefant | 1965–74 | Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1965–1974) och Georges Bessis (1970-tal). | |||||
Bamse | 1974:3–12 1975:1–7, 9–12 1976:1–5, 7–10 1977:1–12 1978:2–8, 11 |
217 s. | Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1975–1978: 128 s.). | ||||
1963 | Lasse och Lena från Legoland | reklamserier | Allers | [52] | |||
1966–1998 | Bamse | trestripp | Allers | 1966:46–1970:12 | 176 s. | [53] | |
serietidningsserier | Bamse | 1973:1–1990:7 | Teckning/tusch: delvis Francisco Tora (1976–1990) och Bo Michanek (1983–1990: 708 s.). | ||||
1991:2–3 | 2 s. | ||||||
1996:13 | 1 s. | [38] | |||||
album | Bamses bästa | 2 (1981) | 2 s. | ||||
teaterprogram | Bamses födelsedagskalas | 1998 | 2 s. | ||||
1973–1975 | Habibu | biserier i ... | Bamse | 1973:9–12; 1975:11–12 | 42 s. | ||
1975 | Rulle och Maja | 1975:8–9 | 12 s. | ||||
1976 | Serie om serier | specialserie | Aftonbladet | 1976-02-15 | 1 s. | ||
1986 | En annan ful ankunge | biserie i ... | Bamse | 1986:12 | 5 s. | ||
Postumt: | |||||||
2000–2015 | Bamse: PM-serierna | serietidningsserier | Bamse | 2001:1–2 m.fl. (2000–2014) | 651 s. | Teckning/tusch: Tony Cronstam (2000–2015), Kenneth Hamberg (2001–2003), Kerstin Hamberg (2001–2013), Lars Bällsten (2001–2015), Ann Härdfeldt (2002–2012), Bernt Hanson (2006–2015), Andreas Qassim (2007–2015) och Adam Blomgren (2011–2015). | [54] |
Bamsebiblioteket: PM-serierna | 2 (2011); 4 (2015) |
71 s. | |||||
Bamses äventyr | 36 (2011) | 16 s. | |||||
2008 | Mick | bonusmaterial i ... | Bamsebiblioteket | 25 | 6 s. | ||
Trumpo | 5 s. | ||||||
Kisse Katt | 14 str. | ||||||
2010 | Teddy | biserier i ... | Bamses äventyr | 29–30 | 7 s. | [47] | |
2015 | Bamse | bonusmaterial i ... | Bamsebiblioteket:PM-serierna | 4 | 23 s. | Teckning: Lars Bällsten. Tusch: Bernt Hanson. | |
År | Titel | Publiceringsform | Var | Nr/datum/årg. | Omfång | Ev. medarbetare | Ref. |
Tidslinjen nedan redogör för seriernas originalpubliceringar från debuten 1944 och framåt (avrundat till hela årtal); dels sådana som ägt rum under fler än ett år (grönt) och dels sådana som begränsats till ett enstaka år (rött). Mörkare nyans = postum publicering.
År | Serie | Säsong | Avsnitt | Berättare | Längd | Premiär | Kanal | Ref. |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1958 | Nalle ritar och berättar | 1 | 1. Rulle, Maja och räven | Gunnar Olsson | 1958-09-01 (måndag) | TV0 | [55] | |
2. Ballongfärden | Ragnar Falck | 1958-09-22 (måndag) | [56] | |||||
3. Åsnan Kal | 1958-10-13 (måndag) | [57] | ||||||
4. Joe och Jocke på lejonjakt | 1958-11-03 (måndag) | [58] | ||||||
5. Puck och björnen | 1958-11-24 (måndag) | [59] | ||||||
6. Nalle firar julafton | 1958-12-22 (måndag) | [60] | ||||||
1959 | 7. Pelle Jöns | 1959-02-09 (måndag) | ||||||
8. Skidtävlingen | 1959-03-23 (måndag) | [61] | ||||||
9. Puck på nya äventyr | 1959-04-20 (måndag) | [62] | ||||||
10. Brums äventyr | 1959-05-18 (måndag) | [63] | ||||||
1966 | Bamse (svartvitt) | 1 | 1. Världens starkaste björn | Rolf Lundgren | 16 min. | 1966-10-29 (lördag) | TV0 | [64][65] |
2. Skalmans märkliga bil | 15 min. | 1966-11-05 (lördag) | [65][66] | |||||
3. Ett lejon har rymt från en cirkus (1/2) | 17 min. | 1966-11-12 (lördag) | [65][67] | |||||
4. Afrikaresan (2/2) | 15 min. | 1966-11-19 (lördag) | [65][68] | |||||
5. Resan till Badköping | 15 min. | 1966-11-26 (lördag) | [65][69] | |||||
6. Nu är det vinter | 16 min. | 1966-12-03 (lördag) | [65][70] | |||||
1972 | Bamse (färg) | 2 | 1. Skattsökarfärden (1/2) | Olof Thunberg | 17 min. | 1972-12-23 (lördag) | TV1 | [71][72] |
2. Skattsökarfärden fortsättning (2/2) | 16 min. | 1972-12-24 (söndag) | [73][74] | |||||
3. Vulkanutbrottet (1/2) | 14 min. | 1972-12-25 (måndag) | [73][75] | |||||
4. XYZ-saften (Bamse och draken) (2/2) | 17 min. | 1972-12-26 (tisdag) | [73][76] | |||||
5. Vargen äter dunderhonung | 15 min. | 1972-12-30 (lördag) | [77][78] | |||||
6. Flygande mattan (1/2) | 16 min. | 1972-12-31 (söndag) | [73][79] | |||||
1973 | 7. Bamse möter en trollkarl (2/2) | 15 min. | 1973-01-01 (måndag) | [80] | ||||
1981 | 3 | 8. Den lilla åsnan (1/2) | 17 min. | 1981-04-18 (lördag) | TV1 | [81][82] | ||
9. Den stora kapplöpningen (2/2) | 18 min. | 1981-04-19 (söndag) | [73][83][84] | |||||
1991 | 4 | 10. Bamse i Trollskogen | 1991-01-13 (söndag) | Kanal 1 | [73][85] |
År | Roll | Produktion | Regi | Filmbolag | Premiär | Ref. |
---|---|---|---|---|---|---|
1948 | Evert, busgrabb | Musik i mörker Dagmar Edqvist | Ingmar Bergman | Terrafilm | 17 januari 1948 | [86] |
swingpjatten som dansar med Berit | Hamnstad Olle Länsberg, Ingmar Bergman | Ingmar Bergman | Svensk Filmindustri | 11 oktober 1948 | [87] | |
Lillebror, rekryt | Soldat Bom Per Schytte, Nils Poppe | Lars-Eric Kjellgren | Fribergs Filmbyrå /Komiska Teatern | 15 december 1948 | [88] | |
År | Produktion | Regi | Teater | ggr | längd | Ref. |
---|---|---|---|---|---|---|
1955 | Åsnan Kal från Slottsskogen Rune Andréasson | Tom Olsson | Göteborgs stadsteater 30 november 1955–1 januari 1956[119] | 12 | [120][121] | |
1998 | Bamse och mini-draken Rune Andréasson | Bamseteatern på Bamses värld 2 maj 1998–30 september 2012[not 2] | 12 min. | [125][126] [127] |
År | Roll | Produktion | Regi | Datum | Ref. |
---|---|---|---|---|---|
1937 | Mårten | När skomakarns Mårten fick se kungen Ajax, efter en berättelse av Henrik Wranér | 18 september 1937 | [128] | |
1945 | en fotbollsspelare | Två små städer Nils Brantzeg | Henrik Dyfverman | 8 augusti 1945 | [129] |
1949 | Börje | Filmen om Ingegärd (del 2–10) Sune Bergström | Åke Falck | 30 september–25 november 1949 | |
1950 | son i huset | Doktorn från Dunmore Thomas Patric Dillon, Nolan Leary | Åke Falck | 14 oktober 1950 | [139] |
1951 | Andreas, en ung lantarbetare | Bussresan Gustav Sandgren | Åke Falck | 10 mars 1951 | [140][141] |
År | Titel | Förlag | |
---|---|---|---|
1954 | Pellefant i Gottlandet | Svensk läraretidnings förlag | |
1963 ca | Brum
Joe på lejon-jakt Kisse Katt Lille Uncas |
Kärnan | |
1968 | Bamse Sagobok | Kärnan | [142] |
1971 | Bamse och sjörövarna
Bamse och lejonet Bamse i Vilda Västern Bamse åker till månen |
Kärnan | [142] |
1992 | Bamse och den lilla åsnan
Bamse i Trollskogen |
Kärnan | |
1994 | Brum och Filiokus
Teddy går vilse i natten Nalle-Maja och Dunder-Honung Brumma och tigern |
Kärnan | |
1997 | Bamse och Regnbågs-Nuttarna (musiksaga) | Egmont Music | [143][144] |
Mini-Hopp på cirkus
Mini-Hopp i Sagolandet Mini-Hopps födelsedag Mini-Hopp som sjörövare |
Kärnan | ||
2001 | Bamse och Bronto | Kärnan | |
2002 | Bamse och Lyckans Dörr | Kärnan |
År | Titel | Var | Från | Till | Typ | Kommentar | Ref. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
sep. | saml. | |||||||
1979 | Serier för alla: svenska serier och serietecknare | Nationalmuseum | 1979-01-11 | 1979-03-18 | ✔ | fyra katalogposter (nr 85–88)[not 3] | [159] | |
1980 | postkontoret Helsingborg 1 | 1980 | 1980 dec (?) | i samband med Postverkets nya Bamse-frimärke (julfrimärke 1980) | [160][161][162] | |||
1998 | Bamse – världens starkaste björn | Höganäs museum | 1998-06-21 | 2005 våren[not 4] | ✔ | diverse utställningsobjekt | [165] | |
2003 | Bamse | Seriegalleriet | 2003-12-06 | 2003-12-31 | ✔ | Bamse-seriesidor m.m. | [166][167] | |
2006 | Bamses läsrum, Vikens bibliotek | 2006-10-28 | (pågående) | ✔ | variant på Höganäs-utställningen 1998–2005 | [168] | ||
2007 | Bamse | Seriegalleriet | 2007-09-08 | 2007-10-10 | ✔ | Bamse-omslag m.m. | [169] | |
2008 | Bamse i Trollskogen | 2008-04-12 | 2008-05-14 | ✔ | filmteckningar | [170] | ||
2009 | Bamse och den lilla åsnan | 2009-04-25 | 2009-05-27 | ✔ | filmteckningar | [171] | ||
Seriernas värld | Örebro läns museum | 2009-06-03 | 2009-09-27 | ✔ | [172] | |||
Brum | Seriegalleriet | 2009-10-17 | 2009-11-18 | ✔ | serieoriginal och illustrationer | [173] | ||
2010 | Tidö leksaks- och seriemuseum | 2010 | 2016-08-14[not 5] | ✔ | skisser[175], serieoriginal[176] m.m.[177][178] | [179] | ||
2011 | Bamse – De första färgfilmerna | Seriegalleriet | 2011-03-19 | 2011-04-13 | ✔ | filmteckningar | [180] | |
2013 | Bamses värld | Bovilgården | 2013-03-29 | 2013-08-04 | ✔ | filmteckningar m.m. | [181][182] | |
2016 | Bamse 50 år | Seriegalleriet | 2016-01-16 | 2016-02-10 | ✔ | veckoseriesidor | [183] | |
Grattis Bamse! – världens starkaste björn fyller 50 år | Rum för serier | 2016-06-16 | 2017-01-28 | ✔ | [184] | |||
2017 | Bergrummet | 2017-09-02 | (pågående) | ✔ | [185][186][187] | |||
2019 | Bamses skola | Seriegalleriet | 2019-03-02 | 2019-04-03 | ✔ | [188] | ||
2021 | Bamse och hans vänner | 2021-05-08 | 2021-06-30 | ✔ | [189] | |||
2022 | Bamse och andra vänner ur seriernas värld | Eksjö museum | 2022-04-23 | 2022-09-18 | ✔ | [190] | ||
2024 | Sagobilder | Seriegalleriet | 2024-04-13 | 2024-05-08 | ✔ | sagoillustrationer för Allers | [191] |
Kommentar: "sep." = separatutställning och "saml." = samlingsutställning.
Rune Andréassons serietidning Bamse analyseras i en av de fördjupande delarna av litteraturvetaren Helena Magnussons doktorsavhandling om svenska tecknade serier för barn från 2005.[198] Fokus ligger där framförallt på tidningens två första decennier, 1970- och 1980-talen.[198]
Rune Andréassons yrkesrelaterade arkiv är genom Bamse Förlaget AB huvudsakligen placerat på Svenskt Seriearkiv[199], som sedan 2014 inhyses i Malmö stadsarkiv[200].
Vid biblioteket i Rune Andréassons hemort Viken står sedan 2012 en Bamse-staty av skulptören Jonas Högström.[201] Idén att resa en Bamse-staty till Andréassons ära framfördes redan 1994, i en folkpartistisk motion i Höganäs kommunfullmäktige.[202]
Sedan 2014 finns även den nybyggda Bamserondellen, uppkallad till minne av Rune Andréasson och belägen inte långt ifrån huset där han bodde.[203]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.