Roon-klass
klass av pansarkryssare i tyska kejserliga marinen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Roon-klassen var två pansarkryssare som byggdes för den tyska kejserliga marinen på 1900-talet. De två fartygen i klassen, Roon och Yorck, liknade i hög grad de tidigare kryssarna i Prinz Adalbert-klassen som de var baserade på. Roon-klassen innehöll små gradvisa förbättringar, bland annat ett par extra pannor. Fartygen skiljde sig också från sina föregångare genom tillägget av en fjärde skorsten. Även om de extra pannorna var avsedda att öka fartygens hastighet, lyckades inte båda fartygen nå sin planerade topphastighet. Dessutom hade fartygen en jämförelsevis lätt bestyckning och ett tunt pansar, vilket gjorde att de var något underlägsna liknande klasser i andra flottor, särskilt med pansarkryssarna hos deras främsta motståndare, Royal Navy.
| ||
Allmänt | ||
---|---|---|
Typ | Pansarkryssare | |
Operatörer | Kaiserliche Marine | |
Före | Prinz Adalbert-klass | |
Efter | Scharnhorst-klass | |
Byggda | 1902-1906 | |
I tjänst | 1905-1916 | |
Färdigställda | 2 | |
Tekniska data | ||
Deplacement | 9 533-10 266 ton | |
Längd | 127,8 meter | |
Bredd | 20,2 meter | |
Djupgående | 7,76 meter | |
Framdrift | ||
Kraftkälla | 16 x vattenrörspannor | |
Huvudmaskin | 3 x trippelexpansionsmotorer | |
Maskinstyrka | 19 000 shp (14 000 kW) | |
Propellrar | 3 | |
Prestanda | ||
Hastighet | 21,1 knop (39,1 km/h) | |
Räckvidd | 4 200 nautiska mil (7 800 km) vid 12 knop | |
Lastförmåga | ||
Besättning | 35 officerare 598 sjömän | |
Beväpning | ||
Pansar | Bältpansar: 80-100 mm Däckspansar: 40-60 mm | |
Huvudartilleri | 2 x dubbelmonterade 21 cm sjömålskanoner | |
Sekundärartilleri | 10 x enkelmonterade 15 cm sjömålskanoner 14 x enkelmonterade 8,8 cm sjömålskanoner | |
Torpeder | 4 x 45 cm torpedtuber |
De två fartygen tjänstgjorde i första spaningsgruppen, Högsjöflottans spaningsstyrka, efter att de togs i tjänst 1905-1906. Under den här perioden tjänstgjorde Yorck och Roon som gruppens flaggskepp respektive biträdande flaggskepp. I början av 1910-talet hade de första tyska slagkryssarna börjat tas i bruk. Med de slagkraftigare fartygen i tjänst kunde Roon och Yorck placeras i malpåse 1911 respektive 1913. Båda fartygen återaktiverades dock efter att första världskriget bröt ut i juli 1914. De tilldelades tredje spaningsgruppen, med Roon som flaggskepp, och fick i uppdrag att skydda flanken för den tyska flottans huvudskepp. I november gjorde den tyska flottan en räd mot Yarmouth, men vid återkomsten till hamnen i Wilhelmshaven drabbades flottan av kraftig dimma och var tvungen att stanna vid Schillig. Yorcks befälhavare ansåg att sikten hade förbättrats så han beordrade sitt fartyg att ge sig iväg igen, men hon stötte snabbt på två tyska minor och sjönk med stor förlust av liv.
Roon förflyttades till Östersjön i april 1915 och deltog i en rad offensiva operationer mot ryska styrkor, inklusive attacken mot Libau i maj, slaget vid Gotland i juli och slaget vid Rigabukten i augusti. Hotet från brittiska ubåtar ledde till att hon togs ur bruk 1916, varefter hon användes som utbildningsfartyg och inkvarteringsfartyg. Planerna på att omvandla henne till en flygplanskryssare i slutet av kriget gick om intet på grund av Tysklands nederlag 1918, och hon ströks ur marinregistret 1920 och bröts upp året därpå.