Val av talmän ägde rum den 29 september. Vid valet av andra vice talman begärde Vänsterpartiet en sluten omröstning, så att de ledamöter som inte vill ge aktivt stöd till Sverigedemokraterna skulle kunna rösta blankt. Tre röstomgångar genomfördes innan Björn Söder valdes. I de två första omgångarna behövdes majoritet för att kandidaten skulle väljas, medan det räckte med att ha flest röster i den tredje omgången. Röstetalen i dessa röstningar redovisas nedan:
2 oktober: Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven väljs till statsminister med 132 (S+MP) röster för, 49 (SD) emot och 154 (M+C+V+FP+KD) nedlagda. 14 ledamöter var frånarandde vid omröstningen.[3]
3 oktober: Stefan Löfven presenterar sin nya regering och politik i regeringsförklaringen. Regeringen är en koalition mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet och saknar egen majoritet i riksdagen.[4]
7 oktober: Val av ledamöter och suppleanter i riksdagens samtliga utskott.[5]
8 oktober: Anmälan om presidier för riksdagens utskott. Se nedan för mer detaljer.[6]
11 november: Alliansen lämnar in sin gemensamma budgetmotion till riksdagen. Så gör även Sverigedemokraterna.
2 december: Sverigedemokraterna meddelar att de tänker rösta med Alliansens budget och därmed fälla regeringens budgetproposition. Beskedet innebär att en regeringskris inleds.[8]
3 december: Vid den slutgiltiga budgetomröstningen faller regeringens budget som får 153 (S+MP+V) röster mot 182 (M+SD+C+FP+KD) för Alliansens motion. Detta innebär att Alliansens ekonomiska politik gäller 2015 och att regeringen bara får föreslå ändringar i budgeten. [9] På en presskonferens kort efter omröstningen meddelar statsminister Stefan Löfven att han tänker utlysa nyval, vilket skulle äga rum den 22 mars 2015.[10]
27 december: Decemberöverenskommelsen nås mellan regeringen och Alliansen. Överenskommelsen innebär att den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram. Regeringskrisen är därmed avvärjd.[11]
20 januari: Riksdagen avslår en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven riktad från Sverigedemokraterna med 45 (SD) röster för misstroende, 133 (S+MP) mot och 155 (M+C+V+FP+KD) avstående.[13]
29 januari: Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund annonserar sin avgång.[14]
11 februari: Regeringen och Alliansen når en uppgörelse om att i begränsad skala testa betyg från fjärde klass i grundskolan.[15]
12 mars: Sveriges regering beslutar att inte förlänga avtalet med Saudiarabien.[16]
17 april: Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kommer överens om att anslagen till försvaret ska höjas med 10 miljarder under perioden 2016-2020. För mer information, se: Försvarsöverenskommelsen 2015
25 april: Ebba Busch Thor väljs till ny partiledare för Kristdemokraterna efter Göran Hägglund som samtidigt avsade sig sin riksdagsplats.
23 juni: Sista sammanträdet innan sommaruppehållet.[17]
27 augusti: Riksdagen återupptar sina sammanträden efter sommaruppehållet.[18]
Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas. Nedan finns en sammanställning av dessa. Referensen innehåller länk till det riksdagsprotokoll där debatten finns dokumenterad.