Irland
republik omfattande större delen av ön Irland / From Wikipedia, the free encyclopedia
Republiken Irland (iriska: Éire[6]; engelska: Republic of Ireland) är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.[7] Den delar sin enda landgräns med Nordirland, en del av Storbritannien, på den nordöstra delen av ön. Staten omges annars av Atlanten, med Keltiska sjön i söder, Sankt Georgskanalen i sydost och Irländska sjön i öster. På andra sidan Irländska sjön ligger Storbritannien.
- Den här artikeln handlar om Republiken Irland. För ön, se Irland (ö). För andra betydelser, se Irland (olika betydelser).
- Uppslagsordet ”Ireland” leder hit. För andra betydelser, se Ireland (olika betydelser).
Irland Éire Ireland |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
Valspråk: inget | ||||||
Nationalsång: Amhrán na bhFiann |
||||||
Huvudstad (även största stad) | Dublin | |||||
Officiella språk | iriska, engelska | |||||
Statsskick | republik | |||||
- | president | Michael D. Higgins | ||||
- | Taoiseach | Simon Harris | ||||
Självständighet | från Storbritannien | |||||
- | Deklarerad | 24 april 1916 | ||||
- | Erkänd | 6 december 1921 | ||||
Yta | ||||||
- | Totalt | 70 182 km²[1] (117:e) | ||||
- | Vatten (%) | 2 % | ||||
Befolkning | ||||||
- | 2019 års uppskattning | 4 921 500[2] (124:e) | ||||
- | Befolkningstäthet | 70 inv./km² (114:e) | ||||
BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |||||
- | Totalt | ▲ 752,8 miljarder USD[3] (39:e) | ||||
- | Per capita | ▲ 145 196 USD[3] (1:a) | ||||
BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |||||
- | Totalt | ▲ 594,1 miljarder USD[3] (26:e) | ||||
- | Per capita | ▲ 114 581 USD[3] (2:a) | ||||
Ginikoefficient (2021) | ▼ 26,9[4] | |||||
HDI (2021) | ▲ 0,945[5] (8:e) | |||||
Valuta | Euro1 (EUR ) |
|||||
Tidszon | WET (UTC+0) | |||||
- | Sommartid | WEST (UTC+1) | ||||
Topografi | ||||||
- | Högsta punkt | Carrauntoohill, 1 038 m ö.h. | ||||
- | Största sjö | Lough Corrib, 165.6 km² | ||||
- | Längsta flod | Shannon, 259 km | ||||
Kör på | Vänster | |||||
Nationaldag | 17 mars, Saint Patrick’s Day | |||||
Nationalitetsmärke | IRL | |||||
Landskod | IE, IRL, 372 | |||||
Toppdomän | .ie | |||||
Landsnummer | 353 | |||||
1. Tidigare irländsk pund. |
År 1801 ingick kungarikena Irland och Storbritannien en realunion och bildade Förenade kungariket Storbritannien och Irland. Merparten av ön lämnade Storbritannien 1922 efter ett gerillakrig. Anglo-irländska avtalet avslutade detta krig och etablerade Irländska fristaten som en självstyrande dominion inom Brittiska samväldet. Nordirland valde att stanna kvar som en del av Storbritannien.
Den självständiga staten ökade suveräniteten genom Westminsterstatuten 1931 och abdikeringskrisen 1936.[8] En ny konstitution infördes 1937 och förklarade det en suverän stat med namnet Ireland (Éire).[9][10] I Republic of Ireland Act utropades Irland till republik 1949 genom att de återstående plikterna mot monarkin avlägsnades. Irland utträdde därmed ur det brittiska samväldet.[11]
Även om det rankas bland de rikaste länderna i världen idag mätt i BNP,[12] var Irland ett av de fattigaste länderna i Europa medan det var en del av Storbritannien och i decennier efter självständigheten. Ekonomisk protektionism avvecklades i slutet av 1950-talet och Irland gick med i Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973.
Ekonomisk liberalism från slutet av 1980-talet resulterade i en snabb ekonomisk expansion, framförallt från 1995 till 2007, då Irland blev känt som den keltiska tigern. En aldrig tidigare skådad finanskris i början av 2008 avslutade denna tid av snabb ekonomisk tillväxt.[13][14]
Idag är Irland en konstitutionell republik som styrs som en parlamentarisk demokrati med en vald president som statschef. Det är ett "mycket högt utvecklat" land med världens åttonde högsta Human Development Index (2021).[5] Landet är högt rankat för sin pressfrihet, ekonomiska frihet och demokratiska och politiska frihet. Irland är medlem i Europeiska unionen, Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Världshandelsorganisationen och Förenta nationerna.