US-A

Upravlyaemy Sputnik Aktivnyj (ryska: Управляемый Спутник Активный) eller US-A, i västvärlden känt som Radar Ocean Reconnaissance Satellite eller RORSAT, sovjetiskt satellitprogram för militär havsövervakning. Totalt sköts 38 satelliter upp mellan 1965 och 1988. Satelliterna använde radar för att följa både militär och civil fartygstrafik oavsett ljus- och väderförhållanden, syftet var att förse marinflygförband och ubåtar utrustade med sjömålsrobotar med måldata. Robotar som P-5 Pjatjorka hade så pass lång räckvidd att de robotbärande fartygen och ubåtarna inte kunde upptäcka mål på de avstånden med egna sensorer. De flesta av satelliterna hade en kärnreaktor som elektrisk kraftkälla.

Konstruktion

Eftersom effekten som återreflekteras till en radar är omvänt proportionellt mot avståndet upphöjt i fyra så var satelliterna tvungna att ha en låg omloppsbana på cirka 250 kilometers höjd för att kunna fungera effektivt. Om dessa satelliter skulle ha drivits med solpaneler skulle luftmotståndet i den övre atmosfären krävt orimliga mängder raketbränsle för att hålla satelliten i omloppsbana, dessutom skulle satelliten ha varit oanvändbar under dygnets mörka timmar. Därför valde man att använda en BES-5-reaktor på 2 kW elektrisk effekt. Reaktorn är en snabb reaktor med höganrikat U-235 som bränsle, en kalium-natriumlegering som kylmedium och termoelektrisk generator som genererar elektricitet. Efter att satelliten hade tjänat ut och inte hade bränsle nog att hålla sig kvar i omloppsbana så sköts reaktorn upp i en högre begravningsbana med hjälp av en fastbränsleraket. Begravningsbanan på cirka 900 kilometers höjd som skulle säkerställa att det radioaktiva materialet skulle stanna i omloppsbana i mer än 400 år innan föll ner på jorden, på den tiden skulle radioaktiviteten i reaktorbränslet ha hunnit avklinga betydligt. Vid ett par tillfällen misslyckades dock begravningsmanövern och delar av reaktorn föll ner på jorden. Satelliterna vägde runt 3800 kg, var 10 meter långa och hade en diameter på 1,3 meter. Reaktorn och dess begravnings mekanism vägde 1 250 kg och upptog 5,8 meter av satellitens längd.^[1]

Utveckling

Utvecklingen av US-A-satelliterna och den tillhörande flerfunktionsraketen UR-200 beställdes den 6 mars 1961 från Vladimir Tjelomejs konstruktionsbyrå OKB-52. Efter att Nikita Chrusjtjov avsattes 14 oktober 1964 omvärderades alla utvecklingsprogram som Chrusjtjov hade omhuldat såsom Tjelomejs projekt, detta ledde till att utvecklingen av UR-200 avbröts men utvecklingen av US-A satelliten fortsatte men överfördes till KB-1. Istället beställdes utvecklingen av Tsyklon-2 bärraketen baserad på den interkontinentala ballistiska roboten R-36 den 24 augusti 1965. Den första prototypsatelliten utan reaktor eller radarsystem sköts upp den 28 december 1965. Ytterligare tre prototyper utan reaktorer ombord sköts upp innan utvecklingen överfördes till KB Arsenal i maj 1969. 1975 godkändes satellitsystemet för militärt bruk.^[2]

Användning

US-A satelliterna skulle tillsammans med signalspaningssatelliterna av typen US-P ge information vart större flottstyrkor tillhörande NATO befann sig. Denna målinformation sände satelliterna ut i realtid samt lagrade ombord för att kunna sända ner den till markstationen i Noginsk utanför Moskva. Fartyg utrustade med tunga sjömålsrobotar, som kryssare ur klasserna Projekt 1144 Orlan och Projekt 1164 Atlant eller ubåtar av typen Projekt 949 Granit var utrustade med satellitlänken Kasatka-B (svala, NATO-rapporteringsnamn: Punch Bowl) för att kunna ta emot målinformation direkt från satelliterna.^[1]

I fredstid sköts US-A satelliterna vanligen upp i par som följdes åt i den närmaste identiska banor men med 20 till 30 minuters fördröjning, på så sätt kunde samman mål observeras med 20 till 30 minuters mellanrum varigenom målets kurs och hastighet kunde uppskattas. I Bajkonur fanns beredskapslager där 22 stycken Tsyklon-2 bärraketer med tillhörande satelliter lagrades, huvuddelen av satelliterna var antisatellit vapnet Istrebitel Sputnik men upp till sju satelliter i lagret uppskattades vara av typerna US-A och US-P av CIA. I kristid kunde man skjuta upp 6 till 10 Tsyklon-2 raketer per dag. I krigstid skulle ett nätverk av sju US-A satelliter och fyra US-P satelliter kunna ge en kontinuerlig målbild mellan de nordliga breddgraderna 50° och 70° som var högst två timmar gammal. Dessa satelliter skulle vara ett primärt mål för amerikanska antisatellitrobotar som ASM-135 ASAT.^[1] Ett scenario som skildras i bland annat Tom Clancys bok Röd Storm.

Uppskjutningsdatum och satelliter i projektet

Alla satelliter utom de två första i programmet sköts upp med Tsyklon-2 bärraketer från Kosmodromen i Bajkonur, de två första prototyperna sköts upp med en Sojuz 11A510 bärraket.

Satelliterna i projektet med uppskjutningsdatum och bandata.^[2][3]

Namn	COSPAR	Uppskjutning	Uppskjutning till begravningsbana	Banelement							Notering
				Spaningsbana			Begravningsbana			Banlutning
				Perigeum	Apogeum	Omloppstid	Perigeum	Apogeum	Omloppstid
Kosmos 102	1965-111A	22:19 28 december 1965		205 km	267 km	89,20 min				64,9°	Prototyp utan reaktor
Kosmos 125	1966-067A	09:07 20 juli 1966		204 km	260 km	89,10 min				64,9°	Prototyp utan reaktor
Kosmos 198	1967-127A	11:28 27 december 1967	28 december 1967	266 km	270 km	89,86 min	907 km	927 km	103,40 min	65,1°	Prototyp utan reaktor
Kosmos 209	1968-023A	09:30 22 mars 1968	24 mars 1968	250 km	250 km	89,5 min	876 km	927 km	103,00 min	65,3°	Prototyp utan reaktor
Kosmos 367	1970-079A	10:26 3 oktober 1970	3 oktober 1970	241 km	267 km		915 km	1 022 km	104,50 min	65,3°	Reaktor ombord
Kosmos 402	1971-025A	11:29 1 april 1971		240 km	264 km		951 km	1035 km	104,90 min	65,0°
Kosmos 469	1971-117A	11:30 25 december 1971	4 januari 1972	259 km	276 km	89,65 min	948 km	1 006 km	104.60 min	65°
Kosmos 516	1972-066A	10:36 21 augusti 1972	21 september 1972	256 km	277 km	89,65 min	906 km	1 038 km	104,50 min	64,8000°
?		25 april 1973									Misslyckad uppskjutning
Kosmos 626	1973-108A	20:19 27 december 1973	11 februari 1974	257 km	280 km	89,7 min	907 km	982 km	103,90 min	65,4000°
Kosmos 651	1974-029A	07:30 15 maj 1974	25 juli 1974	256 km	276 km	89,6 min	890 km	946 km	103,40 min	65,0000°
Kosmos 654	1974-032A	06:53 17 maj 1974	30 juli 1974	261 km	277 km	89,7 min	924 km	1 006 km	104,40 min	64,9000°
Kosmos 723	1975-024A	11:00 2 april 1975	16 maj 1975	256 km	277 km	89,6 min	899 km	961 km	103,60 min	64,7000°
Kosmos 724	1975-025A	11:00 7 april 1975	12 juni 1975	258 km	276 km	89,7 min	852 km	943 km	102,90 min	65,6000°
Kosmos 785	1975-116A	12:45 12 december 1975	13 december 1975	259 km	278 km	89,7 min	907 km	1 004 km	104,20 min	65,1000°
Kosmos 860	1976-103A	18:06 17 oktober 1976	10 november 1976	260 km	278 km	89,6 min	923 km	995 km	104,30 min	64,7000°
Kosmos 861	1976-104A	16:53 21 oktober 1976	20 december 1976	256 km	280 km	89,6 min	928 km	987 km	104,20 min	64,9000°
Kosmos 952	1977-088A	14:25 16 september 1977		258 km	278 km	89,7 min	911 km	990 km	104,10 min	64,9000°
Kosmos 954	1977-090A	13:48 18 september 1977		251 km	265 km	89,70 min				65,0000°	Störtade i Kanada
Kosmos 1176	1980-034A	11:40 29 april 1980	10 september 1980	260 km	265 km	89,6 min	873 km	962 km	103,40 min	64,8000°
Kosmos 1249	1981-021A	18:09 5 mars 1981	19 juni 1981	258 km	282 km	89,6 min	904 km	976 km	103,90 min	65,0000°
Kosmos 1266	1981-037A	03:45 21 april 1981	29 april 1981	259 km	278 km	89,65 min	911 km	941 km	103,60 min	64,8000°
Kosmos 1299	1981-081A	16:37 24 augusti 1981	5 september 1981	250 km	281 km	89,7 min	926 km	962 km	103,90 min	65,1000°
Kosmos 1365	1982-043A	19:39 14 maj 1982	27 september 1982	259 km	276 km	89,6 min	881 km	979 km	103,60 min	65,1000°
Kosmos 1372	1982-052A	13:58 1 juni 1982	11 augusti 1982	258 km	277 km	89,6 min	919 km	966 km	103,90 min	64,9000°
Kosmos 1402	1982-084A	10:06 30 augusti 1982		250 km	266 km	89,60 min				65,0000°	Störtade i Södra atlanten
Kosmos 1412	1982-099A	00:01 2 oktober 1982	10 november 1982	255 km	280 km	89,6 min	886 km	998 km	103,90 min	64,8000°
Kosmos 1579	1984-069A	00:21 29 juni 1984	27 september 1984	257 km	281 km	89,6 min	914 km	970 km	103,90 min	65,1000°
Kosmos 1607	1984-112A	12:29 31 oktober 1984	1 februari 1985	256 km	280 km	89,6 min	908 km	994 km	104,10 min	65,0000°
Kosmos 1670	1985-064A	05:36 1 augusti 1985	22 oktober 1985	248 km	626 km	89,6 min	893 km	1 007 km	104,10 min	64,9000°
Kosmos 1677	1985-075A	22:33 23 augusti 1985	23 oktober 1985	248 km	626 km	89,6 min	880 km	1 001 km	103,90 min	64,7000°
Kosmos 1736	1986-024A	10:05 21 mars 1986	20 juni 1986	248 km	261 km	89,6 min	936 km	995 km	104,40 min	65,0000°
Kosmos 1771	1986-062A	12:58 20 augusti 1986	15 oktober 1986			89,6 min	909 km	1 000 km	104,20 min	65,0000°
Kosmos 1860	1987-052A	21:33 18 juni 1987	28 juli 1987	255 km	283 km	89,7 min	900 km	992 km	104,00 min	65,0000°
Kosmos 1900	1987-101A	05:40 12 december 1987	30 september 1988	263 km	287 km	89,8 min	696 km	735 km	99,10 min	66,1000°
Kosmos 1932	1988-019A	14:21 14 mars 1988	20 maj 1988	256 km	279 km	89,7 min	920 km	1 008 km	104,40 min	65,1000°

Källor

1. Asif Siddiqi (1999). ”Staring at the Sea: The Soviet RORSAT and EORSAT programmes”. Journal of the British Interplanetary Society (British Interplanetary Society) 52: sid. 397-416. ISSN 0007-084X. Arkiverad från originalet den 3 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150103225054/http://faculty.fordham.edu/siddiqi/writings/p14_siddiqi_jbis_rorsat_1999.pdf. Läst 6 mars 2017.
2. ”US-A”. Encyclopedia Astronautica. http://www.astronautix.com/u/us-a.html. Läst 27 februari 2017.
3. Sven, Grahn. ”The US-A program (Radar Ocean Reconnaissance Satellites - RORSAT) and radio observations thereof”. http://www.svengrahn.pp.se/trackind/RORSAT/RORSAT.html. Läst 27 februari 2017.

• NSSDC Master Catalog