Wikipedias utvalda innehåll kan vara välskrivna artiklar, förklarande bilder eller fördjupande listor. Alla har de gemensamt att de visar det finslipade resultatet av de samarbeten som driver Wikipedia.
Allt utvalt innehåll genomgår en grundlig granskningsprocess av Wikipedias användare. Om du är registrerad användare får du lägga din röst på någon av de artiklar som nomineras just nu.
En liten guldstjärna () strax höger om rubriken på en sida indikerar att sidan du besöker är utmärkt. En liten blå stjärna () betyder att den är bra. Dessutom finns en liten grön stjärna () som utgör de rekommenderade artiklarna. Rekommenderade artiklar har av enskilda användare ansetts vara läsvärda och ha en bra täckning av artikelämnet. De har alltså, till skillnad från de utmärkta och bra artiklarna, inte varit föremål för någon omröstning.
Skräntärna (Hydroprogne caspia) är världens största tärna, numera placerad i familjenmåsfåglar. Längden varierar från 47 till 54 centimeter med ett vingspann på upp till 1,4 meter. Den kan väga från 575 till 775 gram. Kroppsbyggnaden är grov och trutlik med grovt huvud, till skillnad från andra tärnarter. Globalt har arten ett stort men glest utbredningsområde och förekommer häckande på alla kontinenter utom Sydamerika. I Europa häckar större delen av populationen i Östersjöområdet, och i Kaspiska havet, med några mindre populationer i Svarta havet och några enstaka par (från Östersjöpopulationen) i Ladoga. Skräntärnan är karaktäristisk med sin måsfågellika flykt som skiljer sig från andra tärnors, sin grova blodröda näbb och sina hesa, barska läten.
Skräntärnan livnär sig av fisk. Den häckar i stora kolonier på upp till cirka 200 par, eller sällsynt med 2–3 samhäckande par. Cirka 90% lever i kolonier medan merparten av de resterande paren häckar solitärt. De flesta fåglar börjar häcka vid tre års ålder, men några väntar med att göra sitt första häckningsförsök i ytterligare tre år. Man räknar med att världspopulationen består av cirka 50000 häckande par. Siffrorna är i de flesta regioner stabila och världspopulationen kategoriseras som livskraftig (LC) av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Populationen i Östersjön minskar dock och är rödlistad och klassas för närvarande som sårbar (VU). Skräntärnan är mycket störningskänslig under sin häckningsperod och kan vid angrepp överge boplatserna. ►Läsmer
Årets fotbollsspelare i England (engelska: Football Writers' Association Footballer of the Year) är ett pris som årligen delas ut till den spelare som av fotbollsjournalisterna utsetts till säsongens bästa inom engelsk fotboll. Pristagaren utses genom en omröstning av fotbollsjournalistföreningen Football Writers' Association (FWA), vilken består av 400 fotbollsjournalister i England. Priset instiftades på förslag av Charles Buchan, före detta professionell fotbollsspelare, sedermera journalist och en av föreningens grundare.
Priset har delats ut sedan säsongen 1947/48 då den förste att få det var Blackpools högerytter Stanley Matthews och den senaste, säsongen 2010/11, Scott Parker i West Ham. Åtta spelare har premierats mer än en gång. Den senaste av dessa är Cristiano Ronaldo, som säsongen 2007/08 mottog priset för andra gången. Thierry Henry, som senast fick priset 2005/2006, är den ende som tre gånger har utsetts till bästa spelare. ►Läsmer
Stäng
Mer information Dagens skandinaviska artikel, Bra artikel ...
Utbyggingsprogrammet var basert på tre virkemidler: Utbyggingsfondet for Nord-Norge skulle tilføre kapital. Det ble innført egne regler for skatt og avskrivning for regionen. Det kom ekstra bevilginger over statsbudsjettet til kraftutbygging, kommunikasjoner og bedre yrkesutdannelse.
Regjeringen anså på slutten av 1940-årene industrialisering og modernisering av Nord-Norge «ikke bare som en stor nasjonal oppgave og plikt, men som et tiltak av betydning for den vestlige verden […].» Utbyggingsprogrammet bygde på keynesiansk makroøkonomisk tenkning. Programmet skulle fremme næringer som landsdelen hadde naturlige forutsetninger for: Kraftkrevende industri, fiskeforedling og metall- og mineralutvinning. Det var viktig at investeringene skulle føre til økt eksport. Programmets overordnede mål var økt produktivitet og redusert arbeidsløshet, samt å redusere fraflyttingen fra landsdelen. ►Lesmerher.
Landhöjningen i Stockholmstrakten har pågått sedan senaste istiden, då den avsmältande inlandsisen lättade på trycket mot jordskorpan. Landhöjningen i Skandinavien kallas därför även postglacial landhöjning. Landhöjningen har gått hand i hand med varierande vattennivåer i det smältvattenhav som vi idag kallar Östersjön. Både landhöjningen och vattennivåer har tillsammans utformat förändringar i strandlinjen runt Östersjön. Uppkomsten av Stockholm som stad hänger intimt samman med isoleringen av Mälaren från Östersjön. Artikeln handlar om strandlinjeförändringar (strandförskjutningar) i Stockholmstrakten och deras historiska tillkomst. När det talas i denna artikel om “landhöjning” menas den "absoluta landhöjningen" som är en kombination av den pågående postglaciala landhöjningen, av nivåförändringarna i havsvattnen och av förändringar i gravitationen. ►Läsmer