![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/85/Yngve_Larsson_i_Stockholms_stadshus.jpg/640px-Yngve_Larsson_i_Stockholms_stadshus.jpg&w=640&q=50)
Borgarråd
politisk titel i Stockholms kommun / From Wikipedia, the free encyclopedia
Borgarråd är en titel för heltidsarvoderade politiker som är utsedda av Stockholms stad sedan Stockholms författningsreform 1920. Begreppet motsvaras i andra kommuner i Sverige av kommunalråd.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/85/Yngve_Larsson_i_Stockholms_stadshus.jpg/320px-Yngve_Larsson_i_Stockholms_stadshus.jpg)
Borgarråden var ursprungligen sex till antalet. För närvarande (2024) utser den styrande majoriteten nio borgarråd. Tillsammans bildar borgarråden borgarrådsberedningen, vilken förbereder ärenden för kommunstyrelsen. Därtill utser oppositionen fyra oppositionsborgarråd.
De borgarråd som utsetts av majoriteten i kommunfullmäktige har så kallad föredragningsskyldighet, vilket innebär att de är chef för en rotel med ett visst verksamhetsområde och ordförande i de nämnder som hör till området. De är för närvarande (2024) finansborgarrådet, stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet, utbildnings-, arbetsmarknads- och personalborgarrådet, social- och trygghetsborgarrådet, bostads- och fastighetsborgarrådet, äldre- och kulturborgarrådet, förskole-, barn- och fritidsborgarrådet, trafikborgarrådet, samt miljö- och klimatborgarrådet. Verksamhetsområdena kan variera något beroende på resultatet av förhandlingar mellan partierna efter ett val.
Finansborgarrådet har sedan Stockholms författningsreform 1940 en särställning bland borgarråden, och är sedan 1994 även ordförande i kommunstyrelsen. Oppositionsborgarråden har inte föredragningsskyldighet, det vill säga är inte chef för rotlar. Borgarrådens politiska sekreterare kallas borgarrådssekreterare. Bland tidigare borgarrådssekreterare märks bland andra sedermera partiledarna Gösta Bohman och Fredrik Reinfeldt[1].