Nama
språk / From Wikipedia, the free encyclopedia
Nàmá, tidigare kallat hottentottiska, är det största av khoisanspråken sett till antal talare och geografisk utbredning. Det tillhör de centrala khoisanspråken eller khoespråken, och talas i Namibia, Botswana och i mindre utsträckning i Sydafrika av folken nama, damara och haiǁom, samt mindre etniska grupper som ǂkhomani. Själva kallar de sig alla khoekhoen, vilket kommer från namaordet khoe "person", med reduplikation och suffixet -n för att ange plural.
- För andra betydelser, se Nama (olika betydelser).
Snabbfakta Talas i, Region ...
Nàmá | |
Khoekhoegowab | |
Talas i | Namibia, Botswana och Sydafrika |
---|---|
Region | Oranjefloden, Namaland |
Antal talare | 250 000 |
Språkfamilj | Nàmá |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Nationellt språk i Namibia |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | - |
ISO 639‐2 | khi |
ISO 639‐3 | – |
SIL | hgm (Hai‖om) kqz (Korana) naq (Nama) xii (Xiri) |
Stäng
Enligt Ethnologue hade språket 250 000 talare 1998. Nama är ett nationalspråk i Namibia och det ges radiosändningar på språket i Namibia och Sydafrika. I Namibia ges högre utbildning på universitetsnivå inklusive doktorsexamen i nama.