Myntasläktet (Mentha L.) [1] [2] är ett växtsläkte som tillhör familjen kransblommiga växter.
Snabbfakta Systematik, Domän ...
Myntasläktet L. |
|
Systematik |
---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
---|
Rike | Växter Plantae |
---|
Division | Fröväxter Spermatophyta |
---|
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
---|
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
---|
Ordning | Plisterordningen Lamiales |
---|
Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
---|
Släkte | Myntasläktet Mentha |
---|
Vetenskapligt namn |
---|
§ Mentha |
Auktor | L. |
---|
Arter |
---|
- Barrmynta, Mentha cervina L.
- Gråmynta, Mentha longifolia (L.) L.
- Grönmynta, Mentha spicata L. Baseonym
- Krusmynta, Mentha spicata
L. var. crispata a) (Schrad. ex Willd.) Schinz & Thell.
- Krypmynta, Mentha requienii Benth.
- Polejmynta, Mentha pulegium L.
- Rundmynta, Mentha suaveolens
Ehrh., 1792 (synonym Mentha rotundifolia (Ehrh.) Briq., 1874)
- Mentha villosa Huds., 1778
(synonym: Mentha suaveolens var. posoniensis Heinr.Braun, 1895)
- Vattenmynta, Mentha aquatica L.
- Åkermynta, Mentha arvensis L.
- Äppelmynta, Mentha rotundifolia
non (L.) Huds. (synonym Rundmynta) __________ a) Förväxla ej med Mentha spicata var.ceispa Ridd.
|
Synonymer |
---|
Släkten:
|
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 88Åkermynta
- 1 Växtens översta del
- 2 En tvåkönad blomma, sedd från sin högra sida. Förstoring × 10
|
Stäng
Det är fleråriga växter med upp till 1 m höga stänglar med motsatta, sågkantade blad. Art|erna utmärker sig för en starkt kryddad och aromatisk doft.
Klassificeringen är svår, eftersom variationerna är många redan inom en huvudart, och många arter hybridiserar sig lätt. Många åsikter har ventilerats mellan experterna, och klassningen har ofta ändrats. I litteraturen sägs än si, än så.
Kromosom-talet varierar mellan arterna.
- Mentha suaveolens subsp. suaveolens. Habitat: Makaronesien, Medelhavsområdet
- Synonymer:
- Mentha suaveolens var. bullata (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. craspedota Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. elongata (Ten.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. glabrescens (Timb.-Lagr.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens subsp. insularis (Req.) Greuter, 1972
- Mentha suaveolens var. lepteilema (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. meduanensis (Déségl. & T.Durand) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. oblongifolia (Strail) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. reverchonii (Rouy) Greuter, 1972
- Mentha suaveolens var. serrata (Pérard) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens subsp. timija (Coss. ex Briq.) Harley, 1977. Habitat: Marocko
Hybriderna är oftast sterila, men de sprider sig lätt genom utlöpare från rötterna. Det kan ske så effektivt, att myntor på sina håll kan bli hela mattor och betraktas som invasiva.
De flesta mynta-arterna föredrar fuktig mark.
Myntor odlas för användning som krydda och används i till exempel godis, likör, glass och tandkräm, men även till lammkött. En lättodlad kryddväxt med mild smak, vanlig i det engelska köket.
För utvinning av eterisk olja används pepparmynta och grönmynta. Pepparmyntolja ingår tillsammans med doftämnen från andra växter i Eau de Cologne.
Mynta ingår som smaksättning i drinken Mojito.
Enligt folkmedicin kan hicka botas om myntablad tuggas eller med dryck kokat på myntablad. Vilket slags mynta, som avses, framgår inte.[3]
När guden Pluton förälskade sig i nymfen Minthe förvandlade hon sig till en mynta.[4]
- Bildgalleri
Mentha spicata L.
var.
viridis L., 1753
Från Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-PflanzenA Blommande kvist i naturlig storlek
Alla nedanstående figurer är förstoringar1 Blom
knopp2 Blomma
3 Pistill med uppskuren
kalk4 Uppskuren blomkrona
5 Ståndare6 Pollenkorn
Mentha × piperitaFrån Franz Eugen Köhler: Köhler–s Medizinal-PflanzenA Blommande kvist i naturlig storlek
Alla nedanstående figurer är förstoringar1 Knopp2 och
3 Blommor
4 Blomma, uppskuren
5 Kalk, uppskuren
6 Ståndare7 Pollenkorn8 Pistillens stift9 Pisillens
märke10 Frukt i tvärsnitt
Myntamatta
(Mentha x piperita)
Myntamatta
(Mentha spicata var. crispa)
Mentha ×
dumetorum Schult., pro spec. & H.Hyl.
Ädelmynta, Mentha × gracilis Sole och äppelmynta, (= rundmynta)Mentha rotundifolia Ehrh.(Se skyltarna)
ÄdelmyntaMentha × gracilis Sole
Peppardmynta, Mentha × piperita L.
PeppardmyntaMentha × piperita L.
Pepparmynta-frön
Frukt och smånötter av Mentha pulegium L.
Mentha longifolia (L.) L.
Mentha longifolia (L.) L. (Synonym Mentha sylvestris)
Mentha spicatavar.
crispa Ridd.Förväxla ej med Mentha spicata var. ceispata (Schrad. ex Willd.) Schinz & Thell.
Mentha spicata L.var.
viridis L.
Myntablad av oidentifierad art
Limonana
Mojito
Frystorkade pepparmyntblad
Meyers varulexikon, Forum, 1952
Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 september 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17209931. Läst 26 maj 2014.
Christine Grey-Wilson och Jill Coombs: Kryddväxter och läkeörter, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1997, ISBN 91-1-970571-9