Mantua (klädsel)
klänningsmodell / From Wikipedia, the free encyclopedia
Mantua var en klänningsmodell vanlig under rokokon. Den var en av de vanligaste grundmodellerna för kvinnokläder under tiden 1680–1780. Mantuamodellen var en överklänning öppen framtill över ett snörliv, en besparing och en underkjol. Ärmarna var i regel armbågslånga och avslutades med en volang, medan överkjolen vanligen draperades upp över underkjolen.[1] Under 1700-talet blev livet och kjolen ofta slutna och släta.
Mantuan var mellan 1680 och 1740 den mest populära klänningsmodellen, som bars som formell dräkt då en kvinna ville räknas som fullt påklädd, medan hon i hemmet snarare bar en lös säcklänning. Den ersattes på 1740-talet av robe à l'anglaise men användes fortsatt till 1780.