![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/Square_of_opposition%252C_set_diagrams.svg/langsv-640px-Square_of_opposition%252C_set_diagrams.svg.png&w=640&q=50)
Logiska kvadraten
From Wikipedia, the free encyclopedia
Den logiska kvadraten, även kallad oppositionskvadraten, härrör från den aristoteliska logiken och åskådliggör på ett remarkabelt sätt, ett flertal samband mellan de fyra kategoriska påståenden, som i denna betecknas med bokstäverna A, E, I och O.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/Square_of_opposition%2C_set_diagrams.svg/320px-Square_of_opposition%2C_set_diagrams.svg.png)
En kategorisk utsaga, eller enkel sats, förbinder med ordet "är" två begrepp, subjektsbegreppet S, och predikatsbegreppet P. Formellt uttrycks de kategoriska satserna enligt följande:
- A: Alla S är P. Universellt jakande.
- E: Inga S är P. Universellt nekande.
- I: Några S är P. Partikulärt jakande.
- O: Några S är inte P. Partikulärt nekande.
Exempel.
- A: Alla svanar är vackra.
- E: Inga svanar är vackra.
- I: Några svanar är vackra.
- O: Några svanar är inte vackra.
- A och O samt E och I är kontradiktoriska. Båda kan inte vara sanna och ej heller båda falska.
- A och E är konträra. Båda kan inte vara sanna, men båda vara falska.
- I och O är subkonträra. Båda kan vara sanna, men båda inte vara falska.
- A och I respektive E och O kallas subalternata satser.