Lepontiska
keltiskt språk från alpområdet / From Wikipedia, the free encyclopedia
Lepontiska är ett gammalt keltiskt språk från alpområdet som talades i delar av Raetien och Cisalpina Gallien (nu norra Italien) mellan 550 och 100 f.Kr. Lepontiska är belagt i tidiga inskriptioner som finns i ett område runt Lugano i Schweiz, och även vid Comosjön i Italien och Lago Maggiore på gränsen mellan Schweiz och Italien.
Medan vissa nyare studier (t.ex. Eska 1998) har hävdat att Lepontiska helt enkelt är en tidig form av galliska och nära besläktad med Cisalpin Galliska som kom senare till Italien. Andraf forskare som Lejeune 1971 ser språket som ett eget kontinentalt keltiskt språk. De tidigare inskriptionerna som finns inom en radie på 50 km från Lugano anses ofta vara lepontiska, medan de senare, omedelbart söder om detta område, anses vara cisalpinska galliska av de som ser det som två olika språk.
Lepontiska assimilerades först av galliska, då galliska stammar bosatte sig norr om floden Po, och sedan av latin, efter att den romerska republiken fick kontroll över Gallia Cisalpina under slutet av andra och första århundradet f.Kr.