Krukslätten
slätt i Laos / From Wikipedia, the free encyclopedia
Krukslätten (engelska: Plain of Jars) är ett område i Xieng Khouangprovinsen i Laos. Här har man upptäckt ett stort antal enorma kärl och krukor, vars härkomst är okänd.[1] De stora kärlen och krukorna är tillverkade i massiv kalksten som inte är från området. Många av de mindre krukorna har stulits av samlare, men det finns fortfarande flera hundra i området.
Krukslätten | |
Område 1. | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | Laos |
Data | |
Typ | Kulturarv |
Kriterier | iii |
Referens | 1587 |
Historik | |
Världsarv sedan | 2019 (43:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Lokala folksägner hävdar att krigarkungen Khun Jeuam tog hit en här från södra Kina och besegrade den onde hövdingen Chao Angka. Det stora slaget följdes av en stor fest, vid vilken hundratals krukor lao-lao-risvin inmundigades. Khun Jeuam var tydligen dålig på att städa efter sig, för han lämnade de uttömda kärlen; nästan tre hundra finns kvar, spridda på slätterna runt Phonsavan, däribland hans egna sex ton tunga "segerskål".
Sanningen bakom krukornas härkomst är betydligt svårare att förklara. De har bedömts vara från bronsåldern, från 500 f.Kr. till 500 e.Kr.[2] Senare forskning antyder att de kan vara betydligt äldre.[3][4]
Många krig har utkämpats på slätten över århundradenas lopp när laotiska, siamesiska, och vietnamesiska styrkor försökt erövra den. På 1800-talet plundrade kinesiska banditer slätten så grundligt att när den franska arkeologen Madeleine Colani kom till platsen i mitten av 1930-talet var krukorna nästan det enda som återstod av den forna civilisationen.
Colani påstod sig ha upptäckt keramikkulor, bronsföremål och andra artefakter som ledde henne att tro att det rörde sig om begravningskrukor. Hon uppskattade deras ålder till 2000 år.[1] Detta är en åsikt som delas av många forskare idag. Colani kunde dock inte förklara hur krukorna hade transporterats till slätten - eller hur det kommer sig att krukorna överlevt alla krig. Ett annat mysterium handlar om föremålen Colani fann; de har alla nämligen försvunnit.
Krukslätten har ett svalt klimat och lämpar sig för fruktodlingar och boskapsuppfödning. Salt, järn, guld och koppar har brutits här, och mineraltillgångarna gjorde slätten till en viktig kommersiell knutpunkt.
År 2019 klassades 15 områden på krukslätten som världsarv av Unesco.[5]