Himmeta socken
socken i Västmanland Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Himmeta socken i Västmanland ingick i Åkerbo härad och är sedan 1971 en del av Köpings kommun, från 2016 inom Himmeta-Bro distrikt.
| Himmeta socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Härad | Åkerbo härad |
| Kommun | Köpings kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 47 kvadratkilometer |
| Upphov till | Himmeta landskommun Himmeta församling |
| Motsvarar | Himmeta-Bro distrikt |
| Tingslag | Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag (–) Åkerbo tingslag (–) |
| Karta | |
  Himmeta sockens läge i Västmanlands län. | |
| Koordinater | 59°29′29″N 15°51′59″Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2289 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Himmeta-Bro distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 47,39 kvadratkilometer, varav 47,13 land.[1] År 2000 fanns här 699 invånare.[2] Sockenkyrkan Himmeta kyrka ligger i socknen.
Himmeta socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Himmeta församling och för de borgerliga frågorna till Himmeta landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Medåkers landskommun som upplöstes 1971 då detta område uppgick i Köpings kommun.[2] Församlingen utökades 1995 med södra delen av Bro socken och namnändrades då till Himmeta-Bro församling som 2010 uppgick i Malma församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Himmeta-Bro, med samma omfattning som Himmeta-Bro församling hade 1999/2000 och fick 1995, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åkerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Strömsholms och Kungsörs kompanier, Livregementets grenadjärkår, Kungsörs kompani och Livregementets husarkår.[4]
Himmeta socken ligger väster om Köping kring Arbogaåns tillflöde Lillån. Socknen är en slättbygd och kuperad skogsbygd.[5][1][6]
I Himmetabygden finns ett större antal byar, bland andra Boda, Danby, Väg, Valla, Gässlinge, Körtinge, Nordväg, Oppeby, Rabo, Släta, Sticklinge, Torp och Tveta. Annat som brukar uppmärksammas i bygden är kolningsplatsen med kolarkoja, kolmila och tjärdal, fågelstenen[7] i Gässlinge, den vackra byvägen i Rabodalen och kolerakyrkogården.
Från järnåldern finns spridda stensättningar och skålgropar. Två fornborgar finns inom socknen.[6][5][8][9]
Namnet (1346 Himittum) innehåller efterleden ätt, 'trakt' och förleden tros innehålla him, 'skimrande, ljus'. Detta kunde då syfta på den öppna bygden väster om kyrkan.[10]
| Befolkningsutvecklingen i Himmeta socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 616 | |||
| 1760 | 691 | |||
| 1769 | 742 | |||
| 1780 | 743 | |||
| 1790 | 740 | |||
| 1800 | 750 | |||
| 1810 | 740 | |||
| 1820 | 757 | |||
| 1830 | 791 | |||
| 1840 | 790 | |||
| 1850 | 841 | |||
| 1860 | 902 | |||
| 1870 | 1 036 | |||
| 1880 | 1 031 | |||
| 1890 | 991 | |||
| 1900 | 995 | |||
| 1910 | 940 | |||
| 1920 | 846 | |||
| 1930 | 875 | |||
| 1940 | 766 | |||
| 1950 | 639 | |||
| 1960 | 495 | |||
| 1970 | 445 | |||
| 1980 | 465 | |||
| 1990 | 500 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
