Hagtornssläktet
From Wikipedia, the free encyclopedia
Hagtornssläktet (Crataegus) är ett stort växtsläkte av taggiga buskar och träd i familjen rosväxter som växer i Europa, Nordamerika och Östasien. Arterna i släktet har vanligen små äpplelika frukter.
- Ej att förväxla med havtorn.
Crataegus | |
Trubbhagtorn (Crataegus monogyna) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Rosväxter Rosaceae |
Underfamilj | Maloideae |
Släkte | Hagtornssläktet Crataegus |
Vetenskapligt namn | |
§ Crataegus | |
Auktor | Tourn. ex. Linné |
Arter | |
|
Hagtornssläktets arter tillhandahåller mat och skydd för många olika fåglar och däggdjur, och blommorna är viktiga för många nektarsamlande insekter. Många olika larver av fjärilar lever också på hagtornar. I synnerhet i Kina används frukter av hagtornar antingen som människoföda eller i den traditionella kinesiska medicinen.
Hagtornssläktet arter hör hemma i den tempererade norra hemisfären. Hur många arter som ingår i släktet beror på vilken systematisk indelning som används, eftersom släktet har många apomiktiska småarter. Vissa botanister räknar sålunda med över tusen arter, medan andra nöjer sig med runt 200 eller färre.
I Sverige finns fyra arter/underarter:
- Korallhagtorn (C. rhipidophylla var. lindmanii)
- Rundhagtorn (C. laevigata)
- Spetshagtorn (C. rhipidophylla var. rhipidophylla)
- Trubbhagtorn (C. monogyna)
Många arter och hybrider av hagtornar används som park- eller alléträd. Hagtorn används i Europa ofta som en häckväxt. Särskilt rosablommande kultivarer av rundhagtorn är populära i dessa sammanhang.