Loading AI tools
årlig cykeltävling som avgörs i Italien Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Giro d’Italia (ofta kallat Girot) är ett professionellt cykellopp för herrar och, vid sidan av Tour de France och Vuelta a España, ett av tre stora etapploppen inom cykelsporten i världen (Grand Tours). Tävlingen håller på i tre veckor och brukar inledas i början av maj.
 | |
| Detaljer | |
|---|---|
| Datum | Maj |
| Region | Italien |
| Disciplin | Landsväg |
| Typ | Etapplopp (Grand Tour) |
| Arrangör | RCS Sport |
| Historia | |
| Antal upplagor | 107 (2024) |
| Första upplaga | 1909 |
| Första vinnare |  Luigi Ganna |
| Flest segrar | 5 gånger: Alfredo Binda Fausto Coppi Eddy Merckx |
| Senaste vinnare |  Tadej Pogačar (2024) |
Tävlingen anses vara den tuffaste av de tre Grand Tour, beroende på att stigningarna i Giro d’Italia brukar vara brantare och längre än stigningarna i Tour de France och Vuelta a España. Berömda hårda stigningar som brukar vara med på Giro d’Italia är Passo di Gavia, Passo del Mortirolo och Passo dello Stelvio vars punkt är belägen 2 758 meter över havet. Den högsta punkten på Giro d'Italia kallas Cima Coppi efter den italienska cyklisten Fausto Coppi som vann Girot fem gånger.
Ledaren under loppet bär en rosa tröja kallad la maglia rosa som kan jämföras med den gula ledartröjan i Tour de France.
Tävlingen har avgjorts årligen sedan 1909, med undantag för 1915–1918 och 1941–1945 då tävlingen ställdes in på grund av krig.
Intergirotävlingen i Giro d’Italia var ett slags halvvägspris där tiden noterades för cyklisterna när de passerade ett givet spurtpris längs varje etapp, samt en av mellantidskontrollerna på tempoetapperna där cyklisterna kör en och en på tid. Man räknade dock inte den sammanlagda intergirotiden utan drog i stället av ett antal givna sekunder från de tre främstas passertid, varierande efter placering. Intergirotävlingen ersattes 2006 av en kombinationstävling, vilken i sin tur ersattes året efter av den återupptagna ungdomstävlingen (som lades ner efter 1994)[1][2].
Mario Cipollini vann 42 etapper i Giro d'Italia under karriären. Tvåa i listan ligger Alfredo Binda med 41 etappvinster och trea Learco Guerra med 31.
Luigi Ganna – Atala–Dunlop Carlo Galetti – Atala–Continental Carlo Galetti – Bianchi Atala–Dunlop[3] Carlo Oriani – Maino Alfonso Calzolari – Stucchi–Dunlop Costante Girardengo – Stucchi–Dunlop Gaetano Belloni – Bianchi Giovanni Brunero – Legnano–Pirelli Giovanni Brunero – Legnano–Pirelli Costante Girardengo – Maino Giuseppe Enrici Alfredo Binda – Legnano–Pirelli Giovanni Brunero – Legnano–Pirelli Alfredo Binda – Legnano–Pirelli Alfredo Binda – Wolsit–Pirelli Alfredo Binda – Legnano–Torpedo Luigi Marchisio – Legnano–Pirelli Francesco Camusso – Gloria–Hutchinson Antonio Pesenti – Wolsit–Hutchinson Alfredo Binda – Legnano–Clément Learco Guerra – Maino–Clement Vasco Bergamaschi – Maino–Girardengo Gino Bartali – Legnano–Wolsit Gino Bartali – Legnano Giovanni Valetti – Fresjus Giovanni Valetti – Frejus Fausto Coppi – Legnano Gino Bartali – Legnano–Pirelli Fausto Coppi – Bianchi Fiorenzo Magni – Willier Triestina Fausto Coppi – Bianchi–Ursus
Hugo Koblet – Guerra–Ursus Fiorenzo Magni – Ganna–Ursus Fausto Coppi – Bianchi–Pirelli Fausto Coppi – Bianchi–Pirelli Carlo Clerici – Guerra–Ursus Fiorenzo Magni – Clément–Fuchs
Charly Gaul – Faema–Guerra Gastone Nencini – Leo–Chlorodont Ercole Baldini – Legnano Charly Gaul – Emi G.S.
Jacques Anquetil – Fynsec–Helyett Arnaldo Pambianco – Fides Franco Balmamion – Carpano Franco Balmamion – Carpano Jacques Anquetil – Saint-Raphaël–Gitane–Dunlop Vittorio Adorni – Salvarani Gianni Motta – Molteni Felice Gimondi – Salvarani Eddy Merckx – Faema Felice Gimondi – Salvarani Eddy Merckx – Faemino–Faema
Gösta Pettersson – Ferretti Eddy Merckx – Molteni Eddy Merckx – Molteni Eddy Merckx – Molteni Fausto Bertoglio – Jollj Ceramica Felice Gimondi – Bianchi–Campagnolo Michel Pollentier – Flandria–Velda–Latina Assicurazioni Johan de Muynck – Bianchi–Faema Giuseppe Saronni – Scic–Bottecchia Bernard Hinault – Renault–Gitane Giovanni Battaglin – Inoxpran Bernard Hinault – Renault–Elf–Gitane Giuseppe Saronni – Del Tongo–Colnago Francesco Moser – Gis Gelati–Tuc Lu Bernard Hinault – La Vie Claire–Look Roberto Visentini – Carrera Jeans–Vagabond
Stephen Roche – Carrera Jeans–Vagabond
Andrew Hampsten – 7-Eleven–Hoonved Laurent Fignon – Super U–Raleigh–Fiat Gianni Bugno – Chateau d'Ax–Salotti Franco Chioccioli – Del Tongo–MG Boys
Miguel Indurain – Banesto Miguel Indurain – Banesto
Eugeni Berzin – Gewiss–Ballan Tony Rominger – Mapei–GB–Latexco Pavel Tonkov – Panaria–Vinavil Ivan Gotti – Saeco Marco Pantani – Mercatone Uno–Bianchi Ivan Gotti – Team Polti Stefano Garzelli – Mercatone Uno–Albacom Gilberto Simoni – Lampre–Daikin Paolo Savoldelli – Index–Alexia Alluminio Gilberto Simoni – Saeco Macchine per Caffè Damiano Cunego – Saeco Macchine per Caffè Paolo Savoldelli – Discovery Channel Ivan Basso – Team CSC Danilo di Luca – Liquigas Alberto Contador – Astana Denis Mensjov – Rabobank Ivan Basso – Liquigas–Doimo Michele Scarponi – Lampre–ISD
Ryder Hesjedal – Garmin–Barracuda Vincenzo Nibali – Astana
Nairo Quintana – Movistar Team Alberto Contador – Tinkoff–Saxo Vincenzo Nibali – Astana
Tom Dumoulin – Team Sunweb
Chris Froome – Team Sky
Richard Carapaz – Movistar Team Tao Geoghegan Hart – Ineos Grenadiers Egan Bernal – Ineos Grenadiers
Jai Hindley – Bora–Hansgrohe Primož Roglič – Team Jumbo–Visma Tadej Pogačar – UAE Team Emirates Gino Bartali (ITA) Giovanni Brunero (ITA) Carlo Galetti (ITA) Bernard Hinault (FRA) Fiorenzo Magni (ITA) Felice Gimondi (ITA) Jacques Anquetil (FRA) Franco Balmamion (ITA) Charly Gaul (LUX) Costante Girardengo (ITA) Miguel Induráin (ESP) Giuseppe Saronni (ITA) Gilberto Simoni (ITA) Giovanni Valetti (ITA) Paolo Savoldelli (ITA) Alberto Contador (ESP) Vincenzo Nibali (ITA) Ivan Basso (ITA)Giro d’Italia har vunnits av en svensk cyklist, nämligen Gösta "Fåglum" Pettersson, som segrade 1971. Andra svenskar som klarat sig bra är Tommy Prim som kom tvåa 1981 och 1982, och Bernt Johansson som kom trea 1979. Den senaste svensken som nått en topp 10-placering i tävlingen är Nicklas Axelsson, som kom sexa 1999.
År 2009 körde Thomas Löfkvist i den rosa ledartröjan på den 5:e etappen, och ledde ungdomstävlingen (vit tröja) etapperna 5–15. Thomas Löfkvist slutade totalt på en 25:e plats.
Intergirotävlingen vanns 2003 av Magnus Bäckstedt.
Sex svenska cyklister har lyckats vinna etapper i Girot genom åren. Flest har Glenn Magnusson med tre segrar. Bernt Johansson har två medan Gustav Larsson, Gösta ”Fåglum” Pettersson, Alf Segersäll[4] och Tommy Prim har varsin etappseger.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
