Generativ grammatik
From Wikipedia, the free encyclopedia
Generativ grammatik är ett samlingsnamn för syntaktiska teorier inom språkvetenskapen som syftar till att både beskriva och förklara språkets syntaktiska form. Teorin om en generativ grammatik har sitt ursprung i de idéer som den amerikanske lingvisten Noam Chomsky introducerade under 1950-talet främst genom boken Syntactic Structures från 1957 som var baserad på hans avhandling.[1] Fokus ligger på att representera den underliggande grammatiska strukturen för ett yttrande i naturligt språk genom att korrekt förutspå vilka syntaktiska strukturer som är möjliga och omöjliga i ett givet språk, språkets grammatikalitet.[2]