Buksvampar

Buksvampar eller gasteromyceter (från grekiska γαστήρ "gaster", mage, och μύκης, "mykes", svamp) är en idag övergiven klass Gasteromycetes Fr. (även Gastromycetes^[1]) eller ordning Gasteromycetales Rea av basidiesvampar som producerar sina sporer inuti fruktkropparna. Den sporbildande vävnaden kallas gleba eller gasterothecium och omges av ett så kallat peridium. Gruppen är polyfyletisk och dess medlemmar placeras numera bland Agaricomycetes.

Olika buksvampar

Fransig jordstjärna Geastrum fimbriatum

Gul brödkorgssvamp Crucibulum laeve

Vårtig röksvamp Lycoperdon perlatum

Gittersvampen Clathrus ruber

Stinksvampen Phallus multicolor

Rutig rottryffel Scleroderma areolatum

Slungboll Sphaerobolus stellatus

Historik

Den första behandlingen av buksvampar som grupp gjordes av Christiaan Hendrik Persoon i Synopsis methodica fungorum 1801^[2] och beteckningen Gasteromycetes infördes av Elias Fries i dennes Systema Mycologicum 1821.^[3] Fries, som inte använde mikroskop, placerade dock även flera sporsäckssvampar bland buksvamparna, men när mikroskopin tog fart senare under 1800-talet rättades åtminstone dessa fel till. Fries indelning av basidiesvamparna i gasteromyceter och hymenomyceter stod sig därefter i sådär ett och ett halvt sekel och fram till ungefär 1990 gjordes endast morfologiska studier av svamparnas fylogeni. Man insåg förvisso att vissa grupper av buksvampar var besläktade med skilda andra grupper inom basidiesvamparna, men mycket var okänt och i princip ingenting gjordes åt taxonomin förrän man kunde börja använda molekylära metoder på 1990-talet.^[4] Det visade sig då att gasteromycetation (utveckling av sporerna inuti fruktkroppen) uppkommit flera gånger oberoende av varandra inom basidiesvamparna^[5] och en ny svampsystematik kunde börja byggas på fylogenetiska grunder. Begreppet buksvampar/gasteromyceter används därför fortfarande allmänt och det dröjde ett drygt årtionde in på 2000-talet innan denna moderna taxonomi började införas i svampflororna.^[6]

Buksvamparnas "nya" taxonomi

Familjer som tidigare placerades i Gasteromycetes^[7][8][9] fördelas numera på ordningar inom klassen Agaricomycetes enligt nedan:^[10]

• Underklass: Agaricomycetidae:
  • Ordning: Agaricales (f.d. "skivlingar"):
    • Familj: Brödkorgssvampar, Röksvampar, Äggsvampar, Läderbollar, "Phelloriniaceae", "Tulostomataceae", "Podaxaceae", "Battarreaceae", "Secotiaceae", "Cribbeaceae", "Secotiaceae" förs till Agaricaceae (som sedan tidigare innehöll bland annat champinjoner)^[11][12][13]
    • Familj: Hemigasteraceae
    • Familj: Torrendiaceae förs till Amanitaceae
    • Familj: Broomeiaceae
  • Ordning Boletales (f.d. "soppar"):
    • Familj: Protogastraceae
    • Familj: Hymenogasteraceae
    • Familj: Gasterellaceae
    • Familj: Hartryfflar (Rhizopogonaceae)
    • Familj: Slemtryfflar (Melanogastraceae)
    • Familj: Rottryfflar (Sclerodermataceae)
    • Familj: Calostomataceae
    • Familj: Diplocystidiaceae (Astraeaceae)
• Underklass: Phallomycetidae:^[14]
  • Ordning: Hysterangiales
    • Familj: Hysterangiaceae
    • Familj: Mesophelliaceae
    • Familj: Gallaceaceae
    • Familj: Phallogastraceae
  • Ordning: Geastrales:
    • Familj: Jordstjärnor (Geastraceae)
    • Familj: Sphaerobolaceae
    • Familj: Sclerogastraceae
    • Familj: Pyrenogastraceae
  • Ordning: Gomphales:
    • Familj: Gauitieriaceae
  • Ordning: Phallales:^[15]
    • Familj: Stinksvampar (Phallaceae)
    • Familj: Gittersvampar (Clathraceae)
    • Familj: Stäpptryfflar (Gastrosporiaceae)
    • Familj: Claustulaceae
    • Familj: Protophallaceae
    • Familj: Lysuraceae
    • Familj: Trappeaceae

Referenser

• Buksvampar i Nationalencyklopedin.
• Gasteromycetes i Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 9, spalt 792.

1. Gastromycetes i Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 9, spalt 793.
2. Christiaan Hendrik Persoon, 1801, Synopsis methodica fungorum.
3. Elias Fries, 1821, Systema Mycologicum, volym 1, sid. xxix.
4. David S. Hibbett, 2007, After the gold rush, or before the flood? Evolutionary morphology of mushroom-forming fungi (Agaricomycetes) in the early 21st century, Mycological Research, 111, sid. 1001-1018. doi:10.1016/j.mycres.2007.01.012.
5. Zhu L. Yang, 2011, Molecular techniques revolutionize knowledge of basidiomycete evolution, Fungal Diversity, September 2011, 50:47.
6. Mikael Jeppson, 2015, Recension av Ottova Encyklopédia Húb, Svensk Mykologisk Tidskrift, 36:3, sid. 69-70.
7. Elias Fries, 1829, Systema mycologicum, Volym 3.
8. Matts Adolf Lindblad och Lars Romell, 1902, D:r M.A. Lindblads svampbok, Iduns Kungliga Hoftryckeri, Stockholm, sid. 91 ff.
9. Class Gasteromycetes på The Taxonomicon.
10. Serge Poumarat, 2017, Clé des gastéromycètes épigés d'Europe.
11. Agaricaceae på Dyntaxa. (Flera familjer behandlas dock inte på Dyntaxa.)
12. Else C. Vellinga, 2009, Genera in the Agaricaceae Chevall. Version 4.1. Arkiverad 11 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
13. Matthias Gube, 2009, Ontogeny and phylogeny of gasteroid members of Agaricaceae, (Basidiomycetes), doktorsavhandling vid Biologisch-Pharmazeutischen Fakultät der Friedrich-Schiller-Universität Jena.
14. Kentaro Hosaka er al., 2006, Molecular phylogenetics of the gomphoid-phalloid fungi with an establishment of the new subclass Phallomycetidae and two new orders Arkiverad 26 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine., Mycologia, 98(6), 2006, sid. 949–959.
15. Larissa Trierveiler-Pereira, Rosa Mara B. da Silveira & Kentaro Hosaka, 2014, Multigene phylogeny of the Phallales (Phallomycetidae, Agaricomycetes) focusing on some previously unrepresented genera, Mycologia, 106:5, sid. 904-911, DOI:10.3852/13-188.