![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ad/Song_ding_inscription.jpg/640px-Song_ding_inscription.jpg&w=640&q=50)
Fornkinesiska
From Wikipedia, the free encyclopedia
Fornkinesiska (förenklade tecken: 上古汉语, traditionella tecken: 上古漢語, pinyin: shànggǔ hànyǔ) är den form av kinesiska som talades i Kina från ungefär 1300-talet f.Kr., under senare delen av Shangdynastin, till grundandet av Qindynastin år 221 f.Kr. Språket bevarades långt efter att det slutat användas i form av klassisk kinesiska, det skriftspråk som fram till 1900-talets början användes som gemensamt skriftspråk för samtliga kinesiska dialekter och även som litterärt språk i Japan, Korea och Vietnam.
Snabbfakta Talas i, Språkfamilj ...
Fornkinesiska | |
上古漢語 (shànggǔ hànyǔ) | |
Talas i | Kina under Shang- och Zhoudynastierna |
---|---|
Språkfamilj | Fornkinesiska |
Språkkoder | |
ISO 639‐3 | och |
Stäng
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ad/Song_ding_inscription.jpg/640px-Song_ding_inscription.jpg)
Filosoferna Konfucius och Mencius alster skrevs på detta språk liksom det daoistiska standardverket Daodejing.