Mikronesiska federationen

Mikronesiska federationen är en självständig suverän önation och en amerikansk associerad stat bestående av fyra delstater, Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae som är utspridda i Mikronesien i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea. Tillsammans har landet 607 öar precis norr om ekvatorn. Staten ligger nordost om Nya Guinea, söder om Guam och Marianerna, väster om Nauru och Marshallöarna, öster om Palau och Filippinerna och 2 900 kilometer norr om östra Australien samt 4 000 kilometer sydväst om huvudön på Hawaii. Huvudstaden är Palikir på Pohnpeiön.

Federated States of Micronesia Mikronesiska federationen
Flagga
Valspråk: Peace Unity Liberty
Nationalsång: Patriots of Micronesia
läge
Huvudstad		Palikir
Största stad		Weno
Officiellt språk		Engelska
Statsskick		Republik
-	President	David Panuelo
-	Vicepresident	Yosiwo P. George
Självständighet		Från USA
-	Erkänd	3 november 1986
Area
-	Totalt	702 km²[1] (181:e)
-	Vatten (%)	0,00 %
Befolkning
-	2016 (juli) års uppskattning	104 719[1] (184:e)
-	Befolkningstäthet	762 inv./km² (17:e)
BNP (PPP)		2015 års beräkning
-	Totalt	306 miljoner USD[2] (183:e)
-	Per capita	2 961 USD[2]
BNP (nominell)		2015 års beräkning
-	Totalt	318 miljoner USD[2] (182:a)
-	Per capita	3 073 USD[2]
HDI (2021)		▲ 0,628[3] (134:e)
Valuta		USA-dollar (USD)
Tidszon		UTC+10
Topografi
-	Högsta punkt	Dolohmwar, 791 m ö.h.
Nationaldag		3 november (Självständighetsdagen)
Nationalitetsmärke		MNS
Landskod		FM, FSM, 583
Toppdomän		.fm
Landsnummer		691

Mikronesiska federationen var tidigare en del av Förenta nationernas förvaltarskapsområde i Stilla havet, som förvaltades av USA. Den 10 maj 1979 blev Mikronesiska federationen autonom republik och den 3 november 1986 utropades fullt oberoende genom Compact of Free Association med USA.^[4]

Mikronesiska federationen är beläget i regionen Mikronesien som består av hundratals små öar indelade i åtta territorier. Termen Mikronesien kan avse de federerade staterna eller regionen som helhet.

Historia

Öarna har troligen bebotts sedan omkring 1000 f.Kr. Det var en kultur med en hövding som var centrerad på ön Yap. Senare utvecklades kulturen till en centraliserad ekonomisk och religiös kultur. Kulturen är känd för sin traditionella valuta Rai, stenpengarna som används som symboliska gåvor än idag.

Nan Madol är en stad, bestående av en serie konstgjorda öar som sammanbinds med kanaler, som ofta kallats "Söderhavets Venedig". Den ligger på den östra utkanten av ön Pohnpei och var det ceremoniella och politiska sätet under Saudeleur-riket som förenade Pohnpei mellan år 500 och 1500, då det centraliserade systemet kollapsade.

Europeiska upptäckare var på öarna under 1500-talet. Först portugiserna som sökte efter Kryddöarna (Indonesien) och sedan spanjorerna som nådde Karolinerna under 1500-talet. Spanien inkorporerade arkipelagen i Spanska Ostindien som på 1800-talet etablerat ett stort antal utposter på ögruppen. År 1887 grundade spanjorerna staden Santiago de la Ascension som idag är Kolonia på ön Pohnpei.

Efter nederlaget i det spansk-amerikanska kriget sålde Spanien öarna 1899 till Kejsardömet Tyskland i det Tysk-spanska fördraget. Tyskland införlivade ögruppen i Tyska Nya Guinea.

Under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. Japan erhöll sedan förvaltningsmandat över området vid Versaillesfreden 1919 av Nationernas Förbund. Chuuk blev då huvudorten i det japanska Nan'yo Cho (Japanska Stillahavsmandatet) fram till juli 1921 då förvaltningen flyttade till Koror.

Under det andra världskriget användes ögruppen som flyg- och flottbas av Japan tills USA erövrade området under 1944. Efter kriget år 1947 utsågs Karolinerna till förvaltarskapsområde av Förenta nationerna (FN) och fick förvaltas av USA som en del av Förenta nationernas förvaltarskapsområde i Stilla havet.

Den 10 maj 1979 bildades den autonoma federationen Mikronesien med lokalt självstyre. Palau, Marshallöarna och Nordmarianerna valde att inte ingå i federationen. Den 3 november 1986 blev landet helt självständigt från USA.

Geografi

Mikronesiska federationen består av 607 öar som sträcker sig cirka 2 900 kilometer från väst till öst och utgör större delen av Karolinerna. Öarna har en sammanlagd yta på 702 km².

Huvudön ligger cirka 3 250 kilometer öster om Filippinerna och cirka 2 000 kilometer nordöst om Papua Nya Guinea, och dess geografiska koordinater är 6°51' N och 158°13' Ö.

Klimat och miljö

Klimatet i Mikronesiska federationen är tropiskt, det vill säga varmt och fuktigt. Regntiden varar i stort hela året med nederbörd alla månader, Pohnpei är bland de platser med högst nederbörd på hela jorden.

Politik

Presidenter

President	År	Vicepresident
Tosiwo Nakayama	1979–1983	Petrus Tun
	1983–1987	Bailey Olter
John Haglelgam	Maj 1987–maj 1991	Hiroshi Ismael
Bailey Olter	Maj 1991–8 maj 1997	Jacob Nena
Jacob Nena	Maj 1997–11 maj 1999	Leo Amy Falcam
Leo A. Falcam	1999–2003	Redley A. Killion
Joseph J. Urusemal	2003–2007
Manny Mori	11 maj 2007–2015	Alik L. Alik
Peter M. Christian	11 maj 2015 – 11 maj 2019	Yosiwo George
David W. Panuelo	11 maj 2019–

Administrativ indelning

Huvudartikel: Mikronesiska federationens administrativa indelning

Mikronesiska federationen består av fyra delstater som representeras av varsin vit stjärna på statens flagga.

Flagga	Delstat	Huvudstad	Guvernör	Yta km²	Folkmängd	Befolkningstäthet per km²
	Chuuk	Weno	Johnson Elimo	127	54 595	420
	Kosrae	Tofol	Lyndon Jackson	110	9 686	66
	Pohnpei	Kolonia	John Ehsa	345	34 685	98
	Yap	Colonia	Tony Ganangyan	118	16 436	94

Delstaterna är indelade i kommuner.

Demografi

Engelska är det vanligaste talade språket och även landets officiella språk. På regional nivå talas också ulitianska, woleaiska, yapesiska, pohnpeiska, kosraeanska och chukesiska. Utöver dessa språk talas även några andra språk i landet.

Ekonomi

Mikronesiska federationens största ekonomiska aktivitet består av subsistensjordbruk och fiske. Det finns få brytningsvärda mineraltillgångar förutom fosfat.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	149 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	N/A
Transparency International	Korruptionsindex 2018	N/A
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	135 av 189

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Federated States of Micronesia, 9 juni 2016.

Noter

1. ”Micronesia, Federated States of”. The World Factbook. CIA. 10 november 2016. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180807215908/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fm.html. Läst 25 november 2016.
2. ”5. Report for Selected Countries and Subjects - Micronesia” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2016/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=63&pr.y=9&sy=2012&ey=2018&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=868&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 25 november 2016.
3. ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
4. ”Micronesia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Micronesia.htm. Läst 16 augusti 2016.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Mikronesiska federationen.
  Bilder & media
• Utrikespolitiska Institutet
• FSM:s officiella regering