Fördraget i Bärwalde
fördrag mellan Sverige och Frankrike 1631 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Fördraget i Bärwalde, som slöts i Bärwalde (nuvarande Mieszkowice i västra Polen) mellan Sverige och Frankrike den 13 januari (g.s.) eller den 23 januari (n.s.) 1631 under Trettioåriga kriget, innebar att Frankrike betalade 400 000 riksdaler per år under fem år till den svenska krigskassan mot att Gustav II Adolf lovade hålla en armé om minst 36 000 man i Tyskland.
Förhandlingsdelegationerna leddes av Gustaf Horn på den svenska sidan och Hercule de Charnacé på den franska sidan.
Fördraget garanterade vidare religiösa rättigheter, även för katoliker i erövrade områden. De båda makterna förband sig också att inte sluta separatfred. Fördraget var en stor diplomatisk framgång för Gustav II Adolf och kompenserade de tidigare motgångarna att inga tyska furstar eller stater, förutom Magdeburg, anslöt sig till svenskarna när de steg iland i Tyskland.
Den svenske kungen fick genom fördraget en allierad och den franske kardinalen Richelieu fick en motståndare till den Habsburgske kejsaren Ferdinand II och behövde därigenom inte själv ge sig in i kriget.