Emanuel af Geijerstam (läkare)

Gustaf Emanuel af Geijerstam ([ɑːv ˈjɛ̂jːɛˌʂʈam]] ( lyssna)), född 10 augusti 1868 i Svennevads socken, död 14 maj 1928 i Göteborg, var en svensk läkare.

För brukspatronen (1730–1788), se Emanuel af Geijerstam.

Gustaf Emanuel af Geijerstam
Född	10 augusti 1867[1][2] Svennevads församling[1][2], Sverige
Död	14 maj 1928[1] (60 år) Vasa församling[1], Sverige
Begravd	Västra kyrkogården, Göteborg[3]
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet[2]
Sysselsättning	Läkare[2]
Maka	Gärda Lidforss af Geijerstam (g. 1899–)[4]
Föräldrar	Johan Gustaf (Gösta) af Geijerstam
Släktingar	Gustaf af Geijerstam (syskon)[1] Karl af Geijerstam (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Biografi

Emanuel af Geijerstam var son till seminarielektorn Johan Gustaf "Gösta" af Geijerstam och Alma Augusta Catharina Möller (1835-1910) som var dotter till lagmannen och landssekreteraren Carl Johan Möller (1793-1837). Han var från 1899 gift med läkaren och författaren Gärda Lidforss (1871-1947) som var dotter professorn Volter Edvard Lidforss (1833-1910). Han var bror till skriftställaren Gustaf (1858-1909) och byråingenjören Karl Johan (1860-1899).

Efter avlagd mogenhetsexamen vid Kalmar högre allmänna läroverk 1885 inskrevs han vid Lunds universitet och blev legitimerad läkare 1897. Han umgicks i kretsen av De unga gubbarna och Tuakotteriet och blev vän och senare svåger till Bengt Lidforss. Genom Otto Georg Wetterstrand lärde sig af Geijerstam hypnos, en metod han sedan flitigt kom att bruka som läkare. Då Sigmund Freuds läror först presenterades var Geijerstam kritisk mot dessa men kom senare att skatta honom högt som forskare. Under ett besök i Zürich provade han själv psykoanalys och kom därefter att själv använda metoden, främst under influens från Herbert Silberer, Carl Gustav Jung och Johannes Irgens Strømme, den senare såg han som sin stora förebild. Geijerstam kom att författa ett mängd skrifter inom psykiatrins område.

Källor

• Lars Öberg: G Emanuel Geijerstam, af i Svenskt biografiskt lexikon

Noter

1. G Emanuel Geijerstam, af, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XIII. Läkarekåren, 1911, s. 152, läs onlineläs online, läst: 20 april 2020.^{[källa från Wikidata]}
3. Svenskagravar.se, Geijerstam, Af Gustaf Emanuel, läs online, läst: 21 januari 2018.^{[källa från Wikidata]}
4. Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 2. 1941–1950, Rabén & Sjögren, 1953, s. 200, läs online, läst: 20 april 2020.^{[källa från Wikidata]}