Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna. De tre största – Lovön, Färingsö och Adelsö – är omväxlande täckta med omväxlande skogklädda moränområden och öppna sedimentytor. De öppna sedimentytorna är till stor del gammal jordbruksmark som fortsatt brukas. Det är endast på Ekerön och i Stenhamra som det finns större bebyggelsekoncentrationer.
Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden ökat kraftigt, vilket beror på både hög inflyttning likväl som höga födelsetal. En stor andel av de förvärvsarbetande pendlar till andra kommuner inom Storstockholm. Av de arbetstillfällen som finns inom kommunen återfinns ungefär hälften inom sektorerna tjänst och service.
Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna.
De tre öarna Lovön, Färingsö och Adelsö är omväxlande täckta med omväxlande skogklädda moränområden och öppna sedimentytor. De öppna sedimentytorna är till stor del gammal jordbruksmark som fortsatt brukas. Det är endast på Ekerö och Stenhamra som det finns större bebyggelsekoncentrationer.
På östra sidan av Ekerön, vid Munsön, finns en rullstensås som utgör en del av Uppsalaåsen. På dess krönpartier, som är bevuxna med tallskog, finns toppar med en brant sluttning mot vattnet. Lutningen är mindre brant från krönet och ner mot sedimentytorna i väst.[9]
År 2023 fanns 11 naturreservat i Ekerö kommun.[11] Det lilla reservatet Björkö skyddades 1944 och omfattar totalt 1,6 hektar barrskog på ön Björkö i Mälaren. En stor andel av träden har en ålder på över 200 år.[12] Ett senare reservatet är Lovö naturreservat som skyddades 2014. Det omfattar &&&&&&&&&&&03228.&&&&&03 228 hektar, varav &&&&&&&&&&&02090.&&&&&02 090 hektar land med odlingslandskap, kulturmiljöer och ädellövskog.[13]
År 2020 bodde 82,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 18 tätorter i Ekerö kommun:[16]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans samlade 26 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Samma koalition meddelade att de skulle fortsätta styra efter valet 2014.[18] År 2017 meddelade dock Liberalerna att de lämnade koalitionen med hänvisning till att de inte kunde stå bakom två beslut som fattats av koalitionen. Det ena var beslutet om en "paus för mottagande av flyktingar med uppehållstillstånd" och det andra var "beslutet om att överlåta Sanduddens skola till en fristående aktör".[19] Minoritetsstyret bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna kunde fortsätta styra mandatperioden 2018–2022 då de fick stöd av Sverigedemokraterna.[20]
Efter valet 2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, den så kallade "Mälaralliansen". Efter att Moderaterna ingått ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna valde dock Liberalerna att lämna koalitionen. Det borgerliga styret föll därmed och i juni 2023 meddelades att makten togs över av en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.[21]
I juni 2023 valdes Hanna Svensson till kommunstyrelsens ordförande och blev därmed den första socialdemokraten att väljas till den posten i Ekerö kommun.[21]
Av kommunens förvärvsarbetande pendlar en stor andel till andra kommuner inom Storstockholm, främst till kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Solna. I början av 2020-talet fanns ungefär hälften av arbetstillfällena inom kommunens gränser inom sektorerna tjänst och service. Av dessa stod kommunen själv för ungefär hälften av tjänsterna. Majoriteten av företagen inom kommunen var småföretag, varav en stor andel var helt utan anställda. Utmärkande för företagen inom kommunen är den relativt stora andel företag inom näringarna jordbruk och trädgård. Av de företag som nyetablerades var dock en stor andel inom sektorerna konsult- och hantverk.[9]
I Ekerö kommun finns ett gymnasium (2023), Mälarögymnasiet. Gymnasiet är endast till för de som saknar betyg från grundskolan och erbjuder tre olika typer av program; individuellt alternativ, språkintroduktion och yrkesintroduktion.[23]
Andelen högutbildade, enligt SCB:s definition (personer med eftergymnasial utbildning som är minst tre år) är 31,3% och lite högre än det nationella genomsnittet, 27,0%.[24]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 28 868 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 90:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Förklaringen till det ökande invånarantalet är en kombination av höga födelsetal i förhållande till dödstal och att fler flyttar till kommunen än från den.[9]
Mer information Befolkningsutvecklingen i Ekerö kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Ekerö kommun 1970–2020[25]
År
Folkmängd
1970
12 594
1975
15 081
1980
15 927
1985
16 534
1990
18 785
1995
20 866
2000
22 266
2005
24 010
2010
25 410
2015
26 984
2020
28 879
Stäng
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2022 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 181, eller 17,79% av befolkningen (hela befolkningen: 29 123 den 31 december 2022). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 358, eller 10,28% av befolkningen (hela befolkningen: 22 936 den 31 december 2002).[26]
Mer information Bakgrund den 31 december 2022, Antal ...
Bakgrund den 31 december 2022
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
4 140
14,22%
2 121
2 019
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
1 041
3,57%
531
510
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
2 888
9,92%
1 486
1 402
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
21 054
72,29%
10 654
10 400
Stäng
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Ekerö kommun.[27]
Drottningholms slottsområde – med slott, teater, Kina slott och slottsparken – är det bäst bevarade exemplet på ett kungligt slott uppfört på 1700-talet i Sverige och som samtidigt är representativt för all europeisk kunglig arkitektur från denna tid, uppförd med Versailles som förebild och inspirationskälla.
„
– Unesco
Birka och Hovgården utsågs till världsarv 1993. Motiveringen löd:[30]
”
Birka-Hovgårdenområdet är ett väl bevarat exempel på vikingarnas handelsnätverk under de tvåhundra år då de expanderade ekonomiskt och politiskt i Europa. Birka är en av de mest kompletta och orörda vikingatida handelsplatserna från åren 700–900.
Blasonering: I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med gröna fruktbägare och gyllene frukt.
När kommunen bildats 1971 fanns ett vapen (tidigare Färingsös). Detta och andra föreslogs för den nya kommunen, men det skulle dröja fram till 1985 innan det nya vapnet kunde registreras hos PRV. Eklövet i kommunvapnet kommer av att de flesta i dag förknippar kommunens namn med ekar, även om namnet från början inte hade med ekar att göra. Det nuvarande kommunvapnet togs fram med hjälp av en tävling.
Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Polen
Finland
Slovakien
Iran
Lettland
Syrien
Tyskland
Storbritannien
Afghanistan
