Loading AI tools
asiatisk fågel i familjen snäppor Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Dvärgspov[2] (Numenius minutus) är en mycket liten spov inom familjen snäppor (Scolopacidae) som häckar i norra Sibirien.[3] Den är närbesläktad med bärspoven som tidigare häckade i samma område, numera troligen utdöd.
Dvärgspov Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
Underordning | Vadare Charadrii |
Familj | Snäppor Scolopacidae |
Underfamilj | Tringinae |
Tribus | Spovar Numeniini |
Släkte | Numenius |
Art | Dvärgspov N. minutus |
Vetenskapligt namn | |
§ Numenius minutus | |
Auktor | Gould, 1841 |
Dvärgspoven är som namnet avslöjar en mycket liten spov som endast mäter 29–32 cm. Arten har smal hals och litet huvud. Den har för spovarna en kort näbb som är nedåtböjd. Fjäderdräkten är gråbrun, även på undersidan vingarna, med fläckar och med ljus buk. Huvudteckningen liknar den hos småspoven, med ett ljust centralt hjässband och tydligt ljust ögonbrynsstreck.
Från dvärgspoven hörs i flykten en tjattrig, tretonig vissling "pipipi" eller "te-te-te", kortare, ljusare och mer metallisk än småspovens läte.[4]
Dvärgspoven häckar i norra Sibirien och övervintrar främst i norra Australien men även så långt söderut som St Kilda, South Australia. Den är en mycket sällsynt gäst i Europa. Sveriges första fynd var en individ som tillbringade hösten 2005 på södra Öland.[5], därefter siktades den i Tofta, Kungälvs kommun i juli 2019.[6][5] Utöver det har arten setts vid endast sex tillfällen, varav två gånger i Storbritannien och en gång vardera på Åland samt i Norge, Belgien och Nederländerna.[7][8]
Dvärgspoven är systerart till den akut hotade och möjligen utdöda bärspoven.[9] Tillsammans utgör de en systergrupp till övriga spovar i Numenius. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Dvärgspoven häckar från slutet av maj till början av augusti i löst sammanhållna kolonier (tre till 30 par) i skogsbryn i floddalar.[10][11] Boet är en grund uppskrapning i marken. Den flyttar från häckningsområdena från mitten av augusti till oktober utmed östra Asiens kust med få stopp, ofta i stora flockar på upp till tusen individer.[11] I Australien övervintrar den främst i inlandet på gräsmark och i odlingsbygd i närhet av sötvatten. Dvärgspoven födosöker genom att sticka ned näbben i mjuk jord och lera i jakt efter små ryggradslösa djur, framför allt insekter och insektslarver, men också termiter, spindlar, frön och bär.[11][12]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattades 2006 till fler än 180 000 individer.[1]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.