Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Dvärgmarkattor (Miopithecus) är ett släkte i familjen markattartade apor med två arter. IUCN listar de som livskraftiga (LC).[1]
Dvärgmarkattor | |
Miopithecus talapoin från "Djurens liv" av Alfred Brehm | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Primater Primates |
Underordning | Högre primater Haplorhini |
Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
Släkte | Dvärgmarkattor Miopithecus |
Vetenskapligt namn | |
§ Miopithecus | |
Auktor | I. Geoffroy, 1862 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Dvärgmarkattor lever i de centrala delarna av Afrika. Deras utbredningsområde sträcker sig från Kamerun över Kongo-Kinshasa till Angola.[1]
Dessa djur är med en kroppslängd (huvud och bål) av 32 till 45 centimeter och en vikt som ligger mellan 1,3 kg (hannar) och 0,8 kg (honor) de minsta primaterna i gruppen smalnäsor.[2] Svanslängden ligger mellan 36 och 53 cm.[2] Pälsen är på ovansidan grågrön till grönsvart och på buken gulgrön till vitaktig, färgsättningen av olika individer varierar mycket. Huvudet är runt med en kort nos. Som hos flera andra primater är hannar större än honor. Fingrar och tår är delvis sammanlänkade med simhud.[2]
Arterna i släktet är aktiva på dagen och lever i träd, huvudsakligen i regn- och mangroveskogar längs vattendrag. De förekommer även på uppodlade marker i närheten av människor.[2] Dvärgmakattor bildar flockar som vandrar dagligen mellan 1,5 och 3 km. Längs längre floder kontrollerar en flock en sträcka som är ungefär 5 km lång.[2] Liksom sumpapan har de bra förmåga att simma. De letar även efter föda i vattnet.
Dvärgmarkattor är allätare som livnär sig av frukt, frön, nötter, vattenväxter samt insekter, spindlar och andra ryggradslösa djur.[1]
Efter dräktigheten, som tar omkring 160 dagar föder honan oftast en enda unge. Födelsen sker huvudsakligen mellan november och april.[2] Unga dvärgmarkattor är vid födelsen jämförelsevis stora och väger vid denna tidpunkt med 200 gram ungefär en fjärdedel av moderns vikt.[2] Redan efter sex veckor börjar ungen att äta fast föda och efter tre månader är den självständig. Könsmognaden infaller för honor efter cirka 4,5 år och för hannar 1 eller 2 år senare. Det finns dokumenterat dvärgmarkattor som i fångenskap har blivit 28 år gamla.[2] Medellivslängden i naturen är okänd.
Dvärgmarkattor har flera olika fiender i naturen, till exempel leoparder, viverrider, guldkatter, rovfåglar, ormar och varaner. Människor jagar dessa djur för att skydda sina plantager. Trots allt listas arterna i släktet inte som hotade.[1]
Släktet delas upp i två arter:[3]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.