Diskussion:Oceanien

Oceanien el. Australien

Hej Stefan,

Om de geografiska klassifikationernas godtycklighet

Det är en mycket intressant frågeställning du tar upp och det faktum att missförstånd överhuvudtaget har kunnat uppkomma, får sägas bottna i den begreppsmässiga dualism, med vilken ordet världsdel är behäftat. En världsdel är ju å ena sidan en kontinent, d v s en större sammanhängande landmassa, eller om man så vill en geologisk ankarpunkt och å andra sidan en av ett antal kollektivt uttömmande geografiska zoner. Ofta ser vi på världsdelarna som tämligen jämbördiga entiteter utifrån denna enhetliga klassifikation, vilket är felaktigt. Exempelvis är ju Europas yta endast en bråkdel av Asiens, vilket fick Friedrich Nietzsche att kalla Europa för ett näs till den större världsdelen.

Jag kan också försäkra dig om att den tyske filosofen inte är den ende, som genom åren grubblat över var någonstans i mellanrummet mellan Paris och Peking gränsen skall dras mellan occidenten och orienten, genom de vidder där anknytningen till båda civilisationerna förefaller aningen långsökt. Jag vet många som anser att Asien börjar vid Oxenstiernsgatan, medan andra definierar limes som en nordsydlig bergkedja en bit längre österut. Än svårare är det för konduktören på Transsibiriska järnvägen att veta vid vilken hållplats det är dags att ropa "Asien nästa" och för varje breddgrad vi kommer längre söderut, så blir distinktionen alltmera oklar, så att självaste The Economist har kapitulerat inför detta faktum genom att istället tala om "Mellersta Östern" för att tillmäta denna "hot spot" en oomtvistad och rättmätig plats i den globala geografiska hierarkin.

Australien vs. Oceanien

Ännu svårare att inordna i detta geografiska system blir just de domäner du tar upp, d v s dels Australien, dels den mellan Asien och Amerika belägna övärlden, som ju har blivit en form av residual i den globala sektorsindelningen. De flesta världskartor och atlanter använder än idag samma typsnitt på Australien som på övriga världsdelar, men som du helt riktigt påpekar, har det blivit allt vanligare att använda beteckningen ”Australien och Oceanien”.

Detta må delvis kunna betraktas som en utlöpare av den starkare nationella identitet som de olika örikena med tiden har kommit att utveckla, med konsekvensen att Australiens ställning av hegemon har tonats ned. Således finns politiska krafter som verkar för den mera fullständiga benämningen, vilka å andra sidan motverkas av de klimatologiska faktorer i form av växthuseffekten, som innebär en risk att dessas landareal med tiden kommer att beskäras, vilket ytterst skulle kunna innebära att den mera klassiska världsdelsrubriken Australien ånyo skulle bli mera adekvat.

Det karibiska fallet

En intressant parallell är den karibiska arkipelagen, som ju utan att detta är det minsta kontroversiellt betraktas som en del av Nordamerika, eller rätt och slätt ”The Americas”, som det ju har blivit populärt att säga sedan de anglosaxiska och spanska kultursfärerna i ökad grad har kommit att flyta ihop. Anledningen till att det här faller sig mera naturligt att inordna den fragmenterade landytan i närmast belägna kontinent är helt enkelt dels att moderkontinenten som terrar plattform betraktad är helt dominerande, dels att de öar det gäller ligger i dess omedelbara närhet, för att inte säga inneslutna av denna och således med rätta kan betraktas som dennas bihang.

Jag har väldigt svårt att tänka mig att Trinidad och Tobago på något vis skulle räknas till Nordamerika trots att det ligger i Karibien. /ℇsquilo 8 december 2023 kl. 11.20 (CET)

Den fyr-, fem- och sexdelade världsbilden

Den inskränkning till blott fyra världsdelar, som blir konsekvensen av att samtidigt reducera Sydamerika och Nordamerika till en och samma corpus och att utesluta såväl Austrialien som övriga Stillahavsöar från världsgeografins makroenheter finner vid redan hos Cervantes, som i kapitel 48 av Don Qvixote räknar upp Europa, Asien, Amerika och Afrika för att sedan anse sig ha "betat av alla fyra världsdelar".

Därtill är naturligtvis betraktelseorten avgörande för vilken indelning som framstår som mest naturligt. Det må vara att det i jämnhöjd med havsytan förefaller befogat att upphöja stillahavsöarna till status av egen världsdel, medan det på världens tak faller sig mindre naturligt. Sedan Sven Hedin 1894 bestigit bergstoppen Mustag-ata, tycktes världsdelarna till den grad flyta ihop och han yttrade ”Vi har svårt att fatta att fyra världsdelar ligger under våra fötter” och i det sammanhanget framstod således de pacifika territorierna som föga mer än några fläckar i periferin av ett och samma gigantiska massiv.

Ett motsvarande exempel från den moderna litteraturen återfinns i Günter Grass unifabliska och vittomfattande civlisationsbetraktelse samt originella Österjö-epos, "Die Rättin", som trots sin inriktning på det baltinsulära Sverige, Danmark och Tyskland ej försummar det globala perspektivet. Bl a innehåller boken formuleringen "Då Anna Koljaiczenk utropade sin 107:e fördelsedag med inbjudande postkort hördes hon på alla fem kontinenter." De kustnära Östersjö-öarna inbjuder ju för övrigt knappast till samlingsnamn, men håll med om att det annars varit frestande att kalla de vattenkringgärdade landområdena inom de hanseatiska farvattnen såsom Mön, Gotland, Öland, Usedom, Ösel, Dagö, Åland, Rügen, Bornholm, Fehmarn, Falster och Lolland rätt och slätt för "Balteanien".

För att finna referenser till den sexdelade världsbild som impliceras av den föreslagna likställigheten för Australien med omnejd måste vi dock befatta oss med den företagsekonomiska litteraturen, där den japanske management-konsulten Kenichi Omahes ofta citerade teori om den s k triadindelningen företräder en världsuppfattning utgående från tre industriella tyngdpunkter - läs Europa, Nordamerika och Asien - vars centrum enligt Omahes bok återfinns i New York, Düsseldorf respektive Tokyo. Till var och en av dessa ekonomiska sfärer kan sedan i sin tur resterande landområden hänföras, så att Asien-Oceanien blir en enhet, Europa-Afrika en andra och Nord- och Sydamerika en tredje. Denna bok utkom 1983 och i vart fall sedan dess har således berört område i den ekonomiska världen betraktats som en separat världsdel.

Inom den litterära världen förefaller världsdelsstatusen har infunnit sig något tidigiare, ty redan 1973 konstaterade Svenska Akademien i sin motivering till Patrick Whites pris, att denne "infört en ny världsdel i litteraturen.". Hänsyftningen i det fallet torde primärt ha varit den australiensiska landmassan och såtillvida har du till viss del rätt i att den nytillkomna världsdelen vid 70-talets början var mera knuten till dess "terra principale", med en något lösare association därtill för de diverse öriken, vars världsdelsanspråk med tiden tilltagit i styrka.

En teoretiserad ansats

För att systematisera tankegångarna kring vad som avgör vad som är att betrakta som en separat världsdel kan det vara rimligt att tala om fyra olika kriterier: (1) Nettoyta, (2) Bruttoyta, (3) Civilisation och (4) Independens. Enligt nettoytekriteriet är det enbart den sammanlagda landarean som avgör om ett landområde har dignitet av världsdel, medan det i bruttoytefallet är summan av land- och havsyta som avgör. För att anknyta till inledningen så utgår (1) ifrån synen på världsdelen som landmassa och (2) från världsdelen som zon. Oceanien torde enbart kunna ses som en världsdel enligt detta andra kriterium.

Civilisationerkriteriet torde enbart vara av värde i uppdelningen mellan Europa och Asien, som annars framstår som artificiell och argumentet bakom denna tudelning förefaller vara att den europeiska civilisationen ansågs väsenskild från den kinesiska men kanske framförallt trots landförbindelsen saknade kontakt med denna. Kanske var det så att Asiens inland var så svårforcerat att det av denna anledning kom att få samma barriärfunktion som världshaven mellan övriga världsdelar. Denna syn på de interkontinentala landvidderna skulle kunna föranleda en komplettering av uppsättningen av hedinska epitet som explorativ figur, interkontinental brobyggare, spatial desavouatör, destination hunter och landscape spotter med ännu ett: Den terrare Columbus.

Independenskriteriet är av betydelse inte minst i fallet Amerika, eftersom Nord- och Sydamerika enligt detta skulle ses som en och samma kontinent. Independenskriteriet är det enklaste att tillämpa, eftersom det endast förutsätter att ett gränsvärde fastställs i förhållande till vad som enbart skall betraktas som en ö. De enda världsdelarna som otvetydigt håller måttet oberoende av vilken princip vi väljer att hålla oss till torde vara Asien och Amerika.

På sätt och vis är ändå nettoytekriteriet det mest stringenta sättet att se på saken och i så fall blir frågan under vilken huvudkontinent vi skall inordna den pacifika övärlden och här vore det rent av tänkbart att som ett alternativ hänföra denna marina region till Asien och faktiskt så talar UD på sin hemsida om "Asien och Oceanien" som ett vedertaget begrepp och hänför hit även Australien.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att världsdelsindelningen inte följer någon enkel princip. I vissa fall är det stört när omöjligt att komma fram till ett entydigt svar, medan det i andra fall är kanalbyggarna som har fått definiera gränssnitten och tala om var skåpet skall stå. För att understryka att frågan om geografiska klassifikationer ofta vållar oklarheter vill jag anknyta till en passage i Sven Hedins ”50 år Tyskland”, där denne tillskriver Dr. Supan i Berlin, i syfte att bringa klarhet i frågan huruvida ett bergsmassiv borde benämnas ”Trans-Himalaya” eller ”Anti-Himalaya”. Supan förespråkade ”Anti-Himalaya”, men Hedin höll fast vid ”Trans-Himalaya”, som han ansåg vara mera välljudande. Skall det hela bedömas strikt är således världsdelens korrekta benämning ”Australien och Oceanien”, men om du är mer komfortabel med att ansluta dig till det mera traditionella Australien, torde detta således vara helt i sin ordning.

Oavsett hur du väljer att i framtiden referera till aktuellt geografiskt område glädjer det bildningsvärnet att du intresserat dig för denna frågeställning och vi kan rekommendera dig att även läsa en analys av ett annat geografiskt begrepp hos Wikipeia, som du finner med hjälp av denna länk: Södertörn. Jag kan även tipsa dig om pågående diskussioner på de engelska och tyska versionen av Wikipedia på temat Oceanien, där undertecknad deltar.

/Bildningsvärnet

PS. En trevlig alternativ benämning är annars Söderhavet, som du bl a finner i ett flertal titlar av en marin efterföljare till Hedin, utkomna ett par decennier innan du gick i skolan på 70-talet, såsom "Villervalle i Söderhavet", "Söderhavets glömda öar" och "Gaugins söderhavsår" DS.

________________________________________________________________________________________________

Hej!

När jag var liten och gick i skolan i början av 70-talet fick jag lära mig att världsdelen hette Australien. Senare har jag dock lärt mig att världsdelen egetnlgien heter Oceaninen. Har den alltid hetat så eller har det någon gång blivit ett namnbyte?

Stefan Hollmark i Tullinge ________________________________________________________________________________________________

Hej själv!

Australien och Oceanien är olika namn för olika områden. Jag har dock kollat och funnit att Oceanien inte omfattar Australien, varefter jag ändrade de berörda artikelarna, Australien och Oceanien. Det kunde du gjort själv, men så här går ju också bra. Hoppas att alla är nöjda nu. // :) RomanNose 7 oktober 2003 kl.00.09 (CEST)

Australien är visserligen en egen kontinent (i betydelsen sammanhängande land). Men man brukar faktiskt räkna Australien till världsdelen Oceanien. Det anser även de som gjort kartan i artikeln Oceanien: alla länder som hör till oceanien är färglagda inklusive Australien (syns också tydligt i den lilla bilden nere till vänster). Om ni kollar upp vad andra språkversioner av wikipedian anser, så är jag ganska övertygad om att även de räknar Australien till Oceanien. Plaudite 9 oktober 2003 kl.20.10 (CEST)

"Den engelska wikisidan skriver "In a wider sense Australia is also counted as forming part of Oceania", vilket kan tolkas som att Australien i vissa sammanhang inräknas i Oceanien. Andra källor anger också Australien och Oceanien är två olika världsdelar. Jag har dock forskat vidare och hittat den verkliga experten, Jane's Oceania Home Page, och jane räknar in Australien i Oceanien. Jag ändrar tillbaka Australien och Oceanien. // :) RomanNose 9 oktober 2003 kl.21.04 (CEST)

ORDNING I DISKUSSIONEN

Hej, man hänger knappt med i den här diskussionen. Några saker:

1. Skapa rubrik till diskussionen (har gjort det nu). 2. Signera inläggen när ni justerar. Knappen näst längst till höger åvanför redigeringsrutan. /--Zeke333 30 januari 2007 kl. 08.52 (CET)

Västindien?

"Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien räknas generellt som en del av Oceanien." Ska det verkligen stå så? Västindien? Hyperboré (diskussion) 24 mars 2021 kl. 18.29 (CET)

@Hyperboré: Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien är ju bara en statistisk benämning på ett antal obebodda öar som administreras från Hawaii. Det engelska namnet är United States Minor Outlying Islands. Förmodligen är översättningen officiell så vi kan inte ändra på den. Det är bara Navassaön som inte ligger i Oceanien. --北山 Kitayama (diskussion) 24 mars 2021 kl. 18.46 (CET)