Crozetskarv
fågelart Från Wikipedia, den fria encyklopedin
fågelart Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Crozetskarv[1] (Leucocarbo melanogenis) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[2]
| Crozetskarv | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Sulfåglar Suliformes |
| Familj | Skarvar Phalacrocoracidae |
| Släkte | Leucocarbo |
| Art | Crozetskarv L. melanogenis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucocarbo melanogenis | |
| Synonymer | |
| |
Crozetskarven är svart ovan med ett vitt band på skuldrorna. Undersidan är vit. På huvudet syns orangegula vårtor på pannan, blå ögonring och under häckningstid en liten stel huvudtofs. Ungfågeln är mycket mer anspråkslös, i stort sett mörk ovan och ljus under. Arten är mycket lik flera andra skarvarter, men är den enda skarven i sitt utbredningsområde. Lätet beskrivs som ett hest stönande.[3]
Fågeln häckar på Prince Edward-, Marion- och Crozetöarna i södra Indiska oceanen.[2] Den fördes tidigare som underart atill kejsarskarven och vissa gör det fortfarande.[4]
Crozetskarven placerades tidigare ofta i släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier[5] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid crozetskarv med släktingar lyfts ut till släktet Leucocarbo.[2][6]
Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[7] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[2]
Internationella naturvårdsunionen IUCN betraktar inte crozetskarven som en egen art, varför dess hotstatus formellt inte bestämts. Beståndet uppskattas till 1200 par och tros vara relativt stabilt.[3]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
